Nytt institut ska sprida forskning till klassrummen

Uppdaterad
Publicerad

Det nystartade Skolforskningsinstitutet bör inte bara samla in och sprida resultat från forskningen utan också arbeta för att den verkligen når fram till klassrummen och förstås. Dessutom bör lärare enligt Vetenskapsrådet få vara delaktiga då det gäller vad det ska forskas om.

Efter de dystra resultaten i den senaste Pisa-undersökningen lovade dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (FP) att starta ett Skolforskningsinstitut för att ge skolan möjlighet att ta del av forskningen.

Och att forskningen når ut till klassrummen är viktigt. Det säger Eva Björck, huvudsekreterare på utbildningsvetenskapliga kommittén, på Vetenskapsrådet.

– Det är mycket tal om svenska skolans tillstånd och att vi halkar efter i internationella mätningar. Det är en del. Men det handlar också om att vi ska ge våra barn den bästa utvecklingen. Vad man lär sig i skolan har betydelse långt fram i framtiden och då ska vi naturligtvis se till att vi blir så duktiga som möjligt på att göra det, säger hon.

Lärare bör få påverka inriktningen

Skolforskningsinstitutet har varit igång sen årsskiftet och inför starten fick Vetenskapsrådet i uppdrag att göra kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat åt den nya myndigheten, som har betydelse för utbildningsområdet. En rekommendation är att forskningen blir en del av verksamheten i vardagen och att verksamma inom skolan bör få påverka inriktningen.

– Det är viktigt att inte komma ovanifrån utan ta reda på vilka frågor som är relevanta för verksamheten. Det är en viktig rekommendation. En annan är att samverka – mellan forskarna och lärarna och mellan högskolorna och skolorna. Ett annat sätt är att bilda nätverk, säger Eva Björck.

Viktigt att forskningen blir begriplig

Förutom att sprida forskning bör Skolforskningsinstitutet enligt Vetenskapsrådet även se till att forskningen blir begriplig. Annars finns det en risk att det inte fungerar.

– Man kan inte bara ta ett forskningsresultat och släppa ner i skolorna och så gör lärarna det. Man måste ju gå vidare tillsammans för att utveckla saker tillsammans för att se om det fungerar, säger hon.

Varför är det viktigt?

– Det är viktigt för det är väldigt lätt att tro att man kan översätta forskningsresultat direkt ut i en verksamhet. Men det är så komplext så det går inte, utan man måste titta på hur översätter vi det här till vår verksamhet.

Skolforskning ingen receptbok

Skolforskning är enligt Eva Björck komplext då det är många faktorer som påverkar. Något som fungerar i en situation kanske inte gör det i en annan.

– Man måste vara väldigt eftertänksam och använda sin analytiska förmåga och se vad som passar just här och därför är det svårt att ge direkta råd ungefär som man har en receptbok. Forskningen bör inte få en normativ prägel utan ska leda till en öppenhet och dialog kring resultaten.

Vad menar du med det?

– Att lärarna inte bara köper det utan att de också har en öppen blick och kritisk blick. Man måste kunna reflektera över vad det innebär för min praktik i skolan och diskutera i skolorna, säger hon.

Skolforskningsinstitutet startade vid årsskiftet och håller nu på att byggas upp. Myndigheten ska göra systematiska sammanställa forskningsresultat och göra de tillgängliga för verksamma inom skolväsendet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer