Lagförslaget om naturrestaurering presenterades av EU-kommissionen i juni 2022. Lagen innebär att alla EU:s länder, till 2030, ska återställa 20 procent av den landyta och hav som människan har förändrat. Förslaget innefattar även att grönområden i städer inte ska minskas.

Förslaget handlar delvis om att återställa våtmarker, som aktivister har utropat genom att limma fast sig på gator. Det har vi sett inte bara i Sverige men även i Europa, säger David Boati, SVT:s Europakorrespondent.

– Förslaget handlar också om att länder ska ha mer blandat skogsbruk, mer ängsmark och mer grönområden i städerna.

Kritiken mot förslaget

Kritiker menar att förslaget är för kostsamt och för långtgående för jord- och skogsbrukare.

Under torsdagen förra veckan röstade miljöutskottet om förslaget men omröstningen blev helt jämt. Alla högergrupper var emot, alla vänstergrupper och de gröna var för och de liberala var splittrade. 

– Omröstningen vad kaosartad och tog flera timmar. Det var helt jämt och de fick till slut skjuta upp omröstningen, säger David Boati.

Sverige är i egenskap av ordförande i EU:s ministerråd ansvarigt för förhandlingarna mellan medlemsländerna och kritiseras för att försvåra för den nya EU-lagen.

Delade åsikter

Bland de svenska EU-parlamentarikerna är åsikterna delade.

– Det här är ett dåligt genomarbetat förslag som inte tar hänsyn till de samlade konsekvenserna av miljö och klimat. När de svenska myndigheterna analyserar förslaget säger de att det är orimligt svårt att nå, säger Emma Wiesner (C).

EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) är av en annan åsikt:

– Det är väldigt problematiskt i sig att vi har en stor grupp i parlamentet, inklusive Centerpartiet, som gör allt för att försvaga den här överenskommelsen som handlar om att ta hand om den natur som finns kvar i Europa.

Under tisdagen möts EU-ländernas miljöministrar för att diskutera förslaget en andra gång.