ÖB Sverker Göranson Foto: TT

ÖB: Försvarsuppgörelsen räcker inte

Uppdaterad
Publicerad
ÖB Sverker Göranson varnar nu för att försvarsuppgörelsen inte räcker för att möta ett ökat säkerhetspolitiskt hot.
–Säkerhet kostar, så enkelt är det, säger han.

ÖB levererade krassa besked i en riksdagsutfrågning om försvarsuppgörelsen mellan regeringen, M, C och KD.

Göranson inledde visserligen med att beskriva uppgörelsen som ett nödvändigt trendbrott och uppgav att de höjda anslagen innebär en förstärkt förmåga i armén, flyget och marinen. Det är dock, enligt ÖB, otillräckligt.

– Det är förvisso ett ordentligt ekonomiskt tillskott som nu föreslås men lika sant är att vi för svenskt vidkommande utgår från en historiskt låg nivå, 1,1 procent av BNP. Det är den nivån vi stannar kvar på och det placerar oss efter övriga nordiska länder. Så borde det inte vara, säger Göranson.

Risker

Han anser att politikerna förra året gjorde en bra säkerhetspolitisk analys i försvarsberedningen och då pekade ut en ”logisk” försvarsnivå.

– Målbilden måste vara att nå den nivån, säger ÖB.

– Utvecklingen sedan dess gör det ännu mer angeläget, men dit har vi fortfarande en bra bit.

ÖB påpekar att Ryssland fortsatt att stärka sin militära förmåga och att det ryska ”militära kroppsspråket blir alltmer utmanande”.

– För svensk del innebär det att vi exponerar oss för risker så länge vår egen förmågetillväxt inte reflekterar denna utveckling, säger Göranson.

Stora kostnader

Försvarsuppgörelsen innebär att försvaret får sammanlagt 10,2 miljarder kronor i höjda anslag 2016-2020. Bortom 2020 väntar kostsamma satsningar på bland annat ytterligare tio Gripenplan och en extra ubåt.

Försvarsuppgörelsen har dessutom senarelagt ytterligare materielprojekt som Försvarsmakten ville genomföra de närmaste åren.

Försvarsmakten har föreslagit prioriteringar i fem steg för att dagens försvarsorganisation snabbt ska få full operativ effekt. ÖB konstaterar att han nu får ungefär hälften av de pengar han önskat.

Positiv effekt

Främst ville ÖB prioritera försvarets ”bottenplatta”.. Det handlar om fler yrkessoldater, soldatutrustning, fordon, sjukvårdsmateriel och övningar. Försvarsuppgörelsen innebär mer pengar till sådana satsningar, men enligt ÖB skulle det behövas 1,5-2 miljarder kronor mer sammanlagt 2016-2020.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) medger att man inte gör allt som Försvarsmakten specificerat.

– Men vi kommer en bra bit på väg och det har en positiv effekt på försvarsförmågan, säger Hultqvist, som också betonar vikten av att det finns ett brett stöd i riksdagen för de framtida försvarssatsningarna

Fakta om försvarsuppgörelsen

Visa

Försvarsanslagen 2016-2020 höjs med sammanlagt 10,2 miljarder kronor.

2016 blir höjningen 1,3 miljarder för att därefter öka.

I höjningen ingår en omfördelning från internationella insatser.

En del av höjningen är kompensation för högre arbetsgivaravgifter och hyror.

Pengarna ska bland annat användas till:

Fler övningar och en ny motoriserad skyttebataljon

Renovering av korvetter och stärkt ubåtsjaktsförmåga

Ett permanent förband på Gotland

Anslagen finansierar inte planerade materielsatsningar efter 2020, till exempel tio extra Gripenplan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Försvaret rustas upp

Mer i ämnet