ÖB levererade krassa besked i en riksdagsutfrågning om försvarsuppgörelsen mellan regeringen, M, C och KD.

Göranson inledde visserligen med att beskriva uppgörelsen som ett nödvändigt trendbrott och uppgav att de höjda anslagen innebär en förstärkt förmåga i armén, flyget och marinen. Det är dock, enligt ÖB, otillräckligt.

– Det är förvisso ett ordentligt ekonomiskt tillskott som nu föreslås men lika sant är att vi för svenskt vidkommande utgår från en historiskt låg nivå, 1,1 procent av BNP. Det är den nivån vi stannar kvar på och det placerar oss efter övriga nordiska länder. Så borde det inte vara, säger Göranson.

Risker

Han anser att politikerna förra året gjorde en bra säkerhetspolitisk analys i försvarsberedningen och då pekade ut en ”logisk” försvarsnivå.

– Målbilden måste vara att nå den nivån, säger ÖB.

– Utvecklingen sedan dess gör det ännu mer angeläget, men dit har vi fortfarande en bra bit.

ÖB påpekar att Ryssland fortsatt att stärka sin militära förmåga och att det ryska ”militära kroppsspråket blir alltmer utmanande”.

– För svensk del innebär det att vi exponerar oss för risker så länge vår egen förmågetillväxt inte reflekterar denna utveckling, säger Göranson.

Stora kostnader

Försvarsuppgörelsen innebär att försvaret får sammanlagt 10,2 miljarder kronor i höjda anslag 2016-2020. Bortom 2020 väntar kostsamma satsningar på bland annat ytterligare tio Gripenplan och en extra ubåt.

Försvarsuppgörelsen har dessutom senarelagt ytterligare materielprojekt som Försvarsmakten ville genomföra de närmaste åren.

Försvarsmakten har föreslagit prioriteringar i fem steg för att dagens försvarsorganisation snabbt ska få full operativ effekt. ÖB konstaterar att han nu får ungefär hälften av de pengar han önskat.

Positiv effekt

Främst ville ÖB prioritera försvarets ”bottenplatta”.. Det handlar om fler yrkessoldater, soldatutrustning, fordon, sjukvårdsmateriel och övningar. Försvarsuppgörelsen innebär mer pengar till sådana satsningar, men enligt ÖB skulle det behövas 1,5-2 miljarder kronor mer sammanlagt 2016-2020.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) medger att man inte gör allt som Försvarsmakten specificerat.

– Men vi kommer en bra bit på väg och det har en positiv effekt på försvarsförmågan, säger Hultqvist, som också betonar vikten av att det finns ett brett stöd i riksdagen för de framtida försvarssatsningarna