Endast en bråkdel av barn med fetma i Sverige får behandling, och de flesta får det för sent.

En av orsakerna är att barnfetma är en klassfråga, skriver flera läkare, sjuksköterskor och professorer i DN. Fetma drabbar främst barn i resurssvaga familjer, och då saknas trycket på de som fattar beslut i vården.

Men sjukdomen kostar samhället mycket pengar, och därför bör en nationell satsning sättas in mot barnfetman, anser skribenterna.

10 av 25 svenska barnkliniker tar inte emot remisser för behandling av fetma, det skriver bland annat professor Claude Marcus ansvarig för det nationella kvalitetsregistret för barnfetmabehandling (BORIS).

”Fetma kostar redan idag 25-35 miljarder kronor per år i Sverige, så det finns även ekonomiska skäl att sätta in behnadling när det är som mest effektiv, det vill säga tidigit i barndomen” enligt artikelförfattarna.