Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Fjällrävens existens hotas av klimatförändringarna. I klippet ovan ges fem anledningar till att arter utrotas. Foto: Peter Lindgren/SVT

Forskare: ”Arter dör ut – vi vet inte ens hur snabbt det går”

Uppdaterad
Publicerad

Bara två veckor efter klimatmötet COP27 i Egypten möts nära 200 av världens länder igen. Nu för att försöka rädda fler utrotningshotade växter och djur. Men konflikterna är många, och forskare har larmat om ett alltför lågt intresse bland världsledare för att kunna få ett starkt skydd.

Efter flera års pandemiförsening samlas nu undertecknarna av FN:s konvention för biologisk mångfald för ett möte i Montréal i Kanada.

Förhandlingar pågår för en ny global plan med ett starkt skydd för biologisk mångfald, inte helt olikt det Parisavtal som världens länder har kommit överens om för att hejda människans klimatförändringar.

Förhoppningen är att kunna enas om att stabilisera artutdöendet till år 2030 och vända utvecklingen till år 2050.

Hör ihop med klimatkrisen

Frågorna på bordet i Montréal hör ihop med klimatet. En varmare jord påverkar växter och djurs möjligheter att överleva. Skyddet av mer skog, mangroveträsk, korallrev, våtmarker och andra ekosystem kan binda mer koldioxid i mark och hav – och bidra till Parisavtalets mål att hålla nere jordens uppvärmning till 1,5 grad innan århundradets slut.

Linda Laikre är professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet och är på plats i Montréal för att föra fram vikten av att den genetiska variationen får tydliga mål. Det finns för tamboskap och husdjur, men saknas för vilda djur och växter.

– Vi vet att genetisk mångfald är central för anpassningsförmågan och den långsiktiga överlevnaden av alla arter. Samtidigt pågår en minskning av mångfalden, men vi vet inte ens hur snabbt det går, eftersom det saknas övervakningsprogram. Det är helt otillräckligt, säger Linda Laikre.

Många knäckfrågor kvar

Många miljöorganisationer och forskare har varnat inför mötet att det saknas intresse bland världens regeringar för att få till en överenskommelse som kan göra skillnad. Men förhandlingarna rymmer väldigt många olika viktiga frågor.

I ett utkast till avtalet, som bara drygt hälften av länderna stödjer, finns ett löfte om att skydda minst 30 procent av jordens land och vatten till 2030. Det är mer än dubbelt så mycket areal som skyddas i dag, men vissa anser att skyddet bör täcka åtminstone hälften av planetens yta för att kunna vända förlusten av biologisk mångfald.

Världens rika och fattiga länder står på olika sidor i frågor vem som ska betala för att skydda stora arealer natur från exploatering. Ett initiativ som leds av Brasilien kräver 100 miljarder dollar per år fram till 2030, men har inget brett stöd.

Förhandlingarna beräknas pågå till och med 19 december.

FN-konventionen om biologisk mångfald trädde i kraft 1993 och har undertecknats av 196 länder, däribland Sverige. Nu förhandlas en ny plan för ett starkare globalt skydd för biologisk mångfald, lite likt Parisavtalet när det gäller klimatet.

Ambitionen är att få mer mätbara mål, tydligare kopplade till globala hållbarhetsmål. Både kring genetisk mångfald och antal utrotningshotade växt- och djurarter, men även tillgången till säkert och drickbart vatten. Mötet hålls 7-19 december 2022 i Kanada.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer