Det finns alldeles för psykologer och läkare för eleverna på svenska skolor, anser OECD. Foto: SVT

OECD kritiserar svensk skolhälsovård

Uppdaterad
Publicerad

OECD rekommenderar svenska myndigheter att öka skolhälsovården för att motverka psykisk ohälsa.

Det framgår i den rapport om psykisk ohälsa i Sverige och åtta andra länder som presenteras i dag.

Psykiska problem anses vara ett stort hinder för många för att få arbete.

Myndigheterna måste också bli bättre på att stötta dem som lämnar skolan tidigt, unga som varken jobbar eller utbildar sig, och arbetsgivare för att kunna behålla anställda som har problem med psykisk ohälsa.

OECD–rapporten föreslår en reform av sjukförsäkringen för dem mellan 19 och 29 år med fokus på åtgärder för att arbetslösa snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete.

OECD konstaterar att det är de unga som är värst drabbade av psykisk ohälsa. En av fyra 16–18–åringar i Sverige lider av detta, och mest drabbade är de som varken studerar eller arbetar.

De ungas ansökningar om aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har nästan fyrdubblats sedan början av 2000–talet, vilket är den största ökningen bland de OECD–länder som har dessa uppgifter.

70 miljarder om året

Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) uppskattar OECD kostnaden för den psykiska ohälsan till över 70 miljarder kronor om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag skriver han att det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP.

”Lägger man till detta de omätbara mänskliga kostnaderna står vi inför en av vår tids stora välfärdsutmaningar”, skriver han.

OECD vill alltså se en förstärkt skolhälsovård i Sverige. De allra flesta skolor har visserligen den personal som krävs: sköterska, läkare, psykolog, kurator och specialpedagog.

Men deras tid räcker inte till, konstaterade Skolinspektionen i en rapport 2011. Framför allt gällde det skolpsykologerna, där mer än var tredje rektor uppgav att resurserna var otillräckliga.

”Uppseendeväckande låg frekvens”

OECD finner frekvensen av skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer ”uppseendeväckande” låg i Sverige:  en psykolog på 2.000 elever, en läkare på 10.000 elever. Även väntetiden för att få träffa dem noteras som hög, tio veckor för en psykologträff på en kommunal skola, 22 veckor på en privat.

OECD föreslår att Sverige ska öka skolhälsovårdens resurser, utbilda lärarna i ungas psykologiska ohälsa och binda samman psykologiska ungdomsmottagningar med skolorna.

Av de ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar har 27 procent av männen och 36 procent av kvinnorna psykologiska problem. Siffran för männen är dubbelt så stor som den för unga män som studerar eller arbetar.

Allt högre krav på unga

Cirka 80 procent av alla unga som sjukskrivs under en längre tid gör det med psykiska diagnoser.

Stefano Scarpetta, som tillsammans med Shruti Singh presenterade studien, förklarade med allt högre krav på unga.

-Vi kräver allt mer av våra unga i skolan, överallt, i alla typer av länder. Jag tror att vi underskattar de problem som allt fler unga möter. Därför är tidig upptäckt och utbyggd skolhälsovård med psykologer viktig.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.