Sedan några månader tillbaka pågår en studie kring hur covid-19 påverkar personer som lider av ätstörningar, en studie ledd av professor Cynthia Bulik vid Karolinska institutet i Sverige samt University of North Carolina i USA. Trots att få av deltagarna i studien själva hade blivit sjuka av viruset hade det stora effekter på deras mentala hälsa.

– Det är intressant att även om vi befinner oss i en global pandemi med många dödsoffer oroar sig den här gruppen inte lika mycket för smittan som för sitt psykiska mående, säger professor Cynthia Bulik. Deras ångest har ökat kraftigt i takt med deras isolering. I hälarna på coronapandemin följer en pandemi av psykisk ohälsa.

Svårare att följa måltidsplaner under pandemin

De första preliminära siffrorna innefattar personer från USA och Nederländerna under pandemins första tid, men förhoppningen är att man även ska kunna inkludera svenska patienter och återkomma till alla medverkande många gånger under de närmaste åren. 

En majoritet av de medverkande i studien som lider av anorexia nervosa uppger att de äter mindre och har svårare att följa sina måltidsplaner under pandemin. Bland personer med bulimi har perioderna av hetsätning blivit fler. Även tidigare patienter som tillfrisknat från sin sjukdom upplever ökad oro för återfall. 

Framför allt är det förändrade rutiner, social isolering och mycket tid i den triggande miljön hemma vid köksbord och kylskåp som anges som orsak till ångestkänslorna.

Finns studiedeltagare som mått bättre

Det här stämmer väl med det ökade antalet samtal från stödsökande till ätstörnings- och anhöriglinjer som drivs av Frisk & Fri- Riksföreningen mot ätstörningar. Men det finns också studiedeltagare som uppger att de mått bättre under den här tiden. Hemmaundervisning, närstående som jobbar hemma och mer kontakt med familjen är faktorer som i vissa fall leder till bättre psykiskt mående under pandemin.

De ätstörningskliniker i Stockholm, Göteborg och Örebro som SVT Nyheter varit i kontakt med uppger att de lyckats upprätthålla vården av sina patienter ungefär som tidigare. Men de har i vissa fall övergått till digitala vårdmöten och minskat antal deltagare i gruppbehandlingar. Föräldramöten och andra familjeinriktade delar av behandlingen har också förändrats.