Högsta domstolen sänkte i dag straffet för en man som åtalats för innehav och förvar av 4.973 ecstasytabletter. Enligt domslutet bedöms brottet som normalt narkotikabrott, medan den åtalade mannen i en tidigare dom i hovrätten fälldes för grovt narkotikabrott.
Målet är ett av sju narkotikamål mellan 2011 och 2012, där Högsta domstolens ändrat praxis vad gäller de gränsvärden som gäller för att ett narkotikabrott ska bedömas som grovt och inte normalt.
Kraftigt ökade mängdvärden
Enligt en tabell som publicerats av åklagarämbetet har Högsta domstolens förändrade praxis lett till att mängdvärdet som krävs för att få någon dömd för grovt narkotikabrott kraftigt förkjutits uppåt.
Tidigare ledde innehav av 200 ecstasytabletter till fällande dom för grovt narkotikabrott men nu krävs det 2.000 tabletter för att brottet ska kunna bedömas som grovt, vilket innebär en tiofaldig ökning. Detsamma gäller innehav av rohypnol och GHB.
Vad gäller cannabis, amfetamin, kokain och heroin har gränsvärdena fördubblats mellan vad som, enligt Högsta domstolens praxis, bedöms som normalt och grovt narkotikabrott.
Ser till fler faktorer
Enligt justitierådet Martin Borgeke beror praxisändringen på att man från Högsta domstolens sida nu tar hänsyn till fler faktorer än tidigare, då man i narkotikamål bara såg till typ och mängd narkotika.
-Man får se till huruvida verksamheten exempelvis bedrivits i stor omfattning eller i vilken grad den varit hälsofarlig. Tidigare har domstolarnas tillämpning bara sett till sort och mängd, vilka är två faktorer bland andra.
Martin Borgeke tror att de nya gränserna kommer att få betydelse vad gäller framtida domslut i narkotikamål.
-Högsta domstolen är en prejudikatinstans, och det vi säger ska få ett visst genomslag. Men gränserna har inte lagstiftats fram, utan snarare vuxit fram i praxis och sedan justerats.
Gagnar inte knarklangare
Att Högsta domstolens mildare praxis skulle leda till ökad drogförsäljning och gagna knarklangarna förkastas av Martin Borgeke, som hävdar att det snarare påverkar personer som säljer endast för att finansiera eget missbruk.
-Det här påverkar personer som missbrukar själva och kanske säljer vidare, men då bara för att finansiera sitt eget missbruk. Tidigare har i huvudsak sådana personer dömts efter sort och mängd narkotika, och man kan säga att de då har dömts hårdare än vad lagstiftarna hade tänkt.
Straffet ska spegla brottet
Martin Borgeke påpekar att straffskalornas syfte är att spegla hur medborgarna ser på det begångna brottet.
-Straffskalorna är inte det viktigaste vad gäller narkotika. Skalorna ska spegla hur vi ser på brottet – det ska finnas en proportion mellan brottet och straffen. Det handlar inte om vilken vidare effekt straffen ska ha.