• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Sydvästra industriområdet i Oskarshamns kommun, Kalmar län. Det brinner i aluminiumspån, röken sprids österut mot E22:an och södra Oskarshamn. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.

Delad bild. En ballistisk robot som skjuts upp till vänster och en man i uniform till höger.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vapnen som svenska luftförsvaret kan möta – så svåra är de att bekämpa. Hör Sten Arve, Försvarshögskolan. Foto: Rumod/Karin Airaksinen, SVT

Olika robotvapen: Så svåra är de att bekämpa

Uppdaterad
Publicerad

Behovet av luftförsvar ökar, enligt många experter.

– Det blir allt billigare att producera projektiler med lång räckvidd och en sprängladdning. Ryssland skickar drönare mot Ukraina hela tiden, men det är fortfarande väldigt svårt att skjuta ner dem, säger forskaren och författaren Oscar Jonsson.

Här är utmaningarna som luftförsvaret står inför.

Enligt Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap, är kostnadskalkylen det grundläggande problemet för luftförsvaret.

– Det kostar väldigt mycket att ha en luftvärnsrobot som lyckas lokalisera någonting som flyger emot dig med en sprängladdning i full fart.

En enda luftvärnsrobot kan kosta tiotals miljoner kronor, samtidigt som en anfallande, större drönare kan kosta runt 200 000 kronor.

Måste vara snabbare

Luftvärnsrobotar använder avancerad teknik för att kunna hitta sitt mål, antingen en värmesökare eller radar.

De som är värmestyrda jagar värmekällor, oftast en motor.

Nackdelen är att de måste anfalla bakifrån, där motorn oftast sitter, och därför behöver vara snabbare än den anfallande projektilen. Det förklarar Sten Arve, lärare på luftavdelningen på Försvarshögskolan.

– Värmestyrda är mest effektiva mot långsamtgående flygplan eller robotar.

För att möta snabbare hot krävs enligt Sten Arve radarstyrda robotar. De har oftast en inbyggd radar i nosen, men vissa kan också få information från radar på marken.

Stridsflyg kan användas

En annan utmaning för luftvärnet är att området som kan täckas av varje pjäs är begränsat.

De går att flytta, men enligt Sten Arve tar det längre tid om det är större sträckor. Även stridsflyg går att använda för att skjuta ner fientliga robotvapen och de kan röra sig både snabbt och långt.

– Nackdelen med flygplanen är att de måste ner för att tanka och ladda om. Luftvärnet (på marken) har en uthållighet och kan under en längre tid stå på en plats och försvara den.

Under flera decennier har luftvärn inte varit en prioritet i Sverige och Europa, men nu sker en upprustning. Nato skriver i ett mejl till SVT att luftförsvar är en av alliansens främsta prioriteringar.

– Framtiden för luftvärn ser väl, om man får uttrycka sig så, väldigt ljus ut, säger Sten Arve.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.