”Omvärlden skäl till att ladorna blöder”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Magdalena Andersson lägger delvis skulden för den försämrade tillväxten i Sverige på att regeringen nu tvingas administrera alliansens budget.

Men huvudorsaken till de dystra siffrorna är utvecklingen i omvärlden. Att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 blir en rejäl utmaning.

Elisabeth Marmorstein

Inrikespolitisk kommentator

Det var ingen munter finansminister som presenterade regeringens senaste tillväxtprognos. Med företrädaren Anders Borgs vädermetaforer skulle det ekonomiska läget kunna beskrivas som att vi går mot ett förstärkt lågtryck med risk för vargavinter. Magdalena Andersson valde i stället att fortsätta sin agrara liknelse och menade att de lador som i höstas var tomma nu blöder, vilket ska förstås som att ”det åker ut mer än det kommer in”.

Den försämrade utvecklingen i omvärlden var en av huvudförklaringarna.

Vad gäller svensk ekonomi pekade finansministern bland annat på minskad privat konsumtion, och där fick den alliansbudget riksdagen röstade igenom i början av december klä skott för det försämrade läget.

Hade till exempel det förbättrade underhållsstödet för ensamstående föräldrar, som fanns med i den rödgröna budgeten, blivit verklighet hade siffrorna sett bättre ut. Och arbetslösheten hade, enligt finansdepartementet, blivit runt 0,2 procentenheter lägre med de satsningar på järnväg och äldreomsorg som fanns med i den budget som föll.

Råd till reformer

Men det är fortfarande mycket långt kvar till målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. En möjlighet är förstås högre arbetslöshet i de länder Sverige ska jämföras med men det är knappast en utveckling att hoppas på.

Ett annat kostnadskrävande löfte från regeringen är slopandet av den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Magdalena Andersson ville i dag inte ge besked om det som utlovat blir verklighet i sommar eller om även det får skjutas på framtiden.

Kostnaderna för migration och integration blir också högre än vad man trodde i höstas, totalt 9,4 miljarder mer 2018. Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons ambition om att asylsökande ska ha jobb inom två år är inget som finansdepartementets nationalekonomer vågar teckna in i sina prognoser.

Stormig höst

Men hur ska regeringen då få råd med alla sina reformer? Givet är att arbetsgivaravgifterna för unga lär höjas från den 1 juli. Frågan är om man väljer att göra det i ett eller två steg. Väljer man att ta hela höjningen på en gång har regeringen runt 8 miljarder att spendera. Det som talar emot är att företag med många unga anställda behöver tid att ställa om till de ökade kostnaderna.

Den stormiga politiska höstens eventuella effekter på tilltron till svensk ekonomi var inget som Magdalena Andersson ville fokusera på. Men det lär hennes politiska motståndare göra.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.