I spåren av polisbristen har efterfrågan på ordningsvakter ökat de senaste åren i syfte att öka tryggheten på utsatta platser. Men under hösten har flera ordningvakter runt om i Sverige själva utsatts för allvarligt våld, bland annat i Göteborg och Stockholm.

Det finns ingen lätt tillgänglig statistik över den faktiska utsattheten för hot och våld men såväl bevakningsbranschen som polisen har uppfattningen att riskerna ökat för ordningsvakterna.

– Vi måste bli bättre på ett mer systematiskt och strategiskt samarbete än det vi har idag, säger Li Jansson.

För att öka tryggheten för både ordningsvakterna och allmänheten efterlyser hon ett starkare samarbete med polisen enligt den så kallade Oslomodellen som infördes i Norge efter terrorattentatet i Oslo och på Utöya 2011.

Enligt den möts polisledning och bevakningsföretag en gång i veckan för att dela information och koordinera det trygghetsskapande arbetet.

Köpta bevakningstjänster ökar kraftigt

Men polismyndigheten som har huvudansvaret för ordningsvakterna är tveksam till möjligheten att införa Oslomodellen i Sverige

– Vi jobbar med att ta fram en struktur för att hantera ordningsvaktsfrågorna och vi behöver en modell som fungerar efter våra förhållanden och regler som gäller här. Men det är klart att vi ska samarbeta och samverka och det gör vi redan, säger Lars Sjöberg på enheten för förvaltningsrätt på polisens rättsavdelning.

Efterfrågan på ordningsvakter har ökat kraftigt de senaste åren. Polisbrist och en ökad utsatthet för brott uppges vara några av orsakerna till varför bland andra kommuner och landsting köper allt mer bevakningstjänster. Enligt tidningen Dagens samhälle slutade kommunernas och landstingens nota för bevakningstjänster 2016 på 1,6 miljarder kronor. Kommunernas nota har ökat med 50 procent sedan 2014 och uppgick 2016 till 1 miljard kronor, enligt Dagens samhälle.

Vakter vill ha pepparspray

Kritiker menar att ordningsvakterna alltmer kommit att ersätta polisen istället för att vara ett komplement. Att upprättahålla ordning och säkerhet är främst en uppgift för polisen, menar till exempel Sveriges kommuner och landsting, SKL, som är kritisk till att de får ta kostnaderna när polisen inte räcker till. Andra pekar på att ordningvakternas utbildning och utrustning inte motsvarar de uppdrag de numera ställs inför. Vilket också kan riskera att öka utsattheten för dem.

Li Jansson på Säkerhetsföretagen håller med om att utbildningen kan behöva förstärkas. En del ordningsvakter efterlyser bättre utrustning, t ex OC-spray (pepparspray) . Det måste bedömas från fall till fall, anser Li Jansson som menar att lösningen på problemen inte börjar med utrustningen. Konfliktsituationen måste först lösas med så mycket information och kommunikation som möjligt, säger hon.

Frågan om ordningvakterna ska få tillgång till OC-spray är förnärvarande inte aktuell enligt polisen. Och utbildningsfrågan jobbar man med, enligt Lars Sjöberg på polisens rättsavdelning.

– Det är viktigt att man inte tror att bevakningsbranschen är lösningen utan man ser den i relation till samhället. Bevakningsbranschen är helt beroende av att det finns en väl utbyggd och effektiv polismyndighet och att man har ett bra samarbete med den, säger Li Jansson.