Det är kvällsmjölkning på Stora Lundby gård i Vallentuna. Det är trångt när alla hundra kor vill in till mjölkningen samtidigt. Men högst i rang går först. 365 dagar om året, två gånger om dagen gör Susanne Andersson och hennes assistent Beata om samma procedur med glädje. Men efter att Arla sänkt priset på mjölken för landets bönder finns en malande oro hos många.
– Vi är ett envist släkte som inte ger upp i första taget, men det här är spiken i kistan, säger Susanne Andersson.
Suzanne och hennes man är sjätte generationens lantbrukare på gården. Och mjölken är familjens enda inkomst. Prissänkningen innebär en förlorad årsinkomst på 400.000 kronor.
– När inte räkningarna går att betala börjar det bli riktigt tufft. Efter den här sänkningen är man rejält orolig, säger hon.
En krona mindre per kilo
Arla sänkte nyligen sitt pris med 38 öre, Norrmejerier med 10 öre och Skånemejerier och Milko med 30 öre. Snittpriset som en mjölkbonde får i dag för ett kilo mjölk, ungefär en liter, är två kronor och 65 öre. För ett år sedan fick de en krona mer per kilo.
Efter att ha räknat bort kostnaden för allt foder som kossorna måste äta för att producera mjölken blir bara hälften av pengarna kvar som de fick från mejeriet.
– Intäkterna förespås att bli mindre, och då blir sänkningen stor tyvärr, säger Åke Hantoft, vice ordförande på Arla.
Dålig ekonomi och ökad konkurrens på den internationella mejerimarknaden har tvingat ner priset, enligt Arla. Dessutom finns det ett överskott på mjölk.
-Produktionen runt om i världen har ökat med fyra-fem procent under det här året som har gått. Utbudet har helt enkelt blivit för stort, säger Hantoft.
Stora investeringar, stora risker
Det har producerats ungefär lika mycket mjölk i Sverige de senaste tio åren, men antalet mjölkbönder har halverats. De är färre, men större. Det handlar om mångmiljon-investeringar för en gård, och därmed stora risker. Risker som kanske allt färre är beredda att ta. Det tror även branschen.
– När intäkter och kostnader inte går ihop får man se över sitt företagande. Och jag tror att en hel del bönder kommer att lämna näringen, säger Åke Hantoft.
Funderar du någon gång på att göra något annat?
– Ja, det gör vi ju. Nu hoppas man ju att man ska klara av krisen. jag vill ju det och kunna fortsätta, men jag vet inte, säger Susanne Andersson.