Två olika grupper med försökspersoner deltog i ett experiment där den ena gruppen fick i uppgift att planera en laglig handling och den andra gruppen fick i uppgift att planera en fingerad brottslig handling.

Försökspersonerna fick under förhör besvara dels förväntade frågor om vilka avsikter de hade med handlingen och dels oväntade frågor om hur de planerade att utföra handlingen.

– Det visade sig att de oväntade frågorna förstärkte skillnaden mellan sanningssägare och lögnare. Svaren på de oväntade frågorna från dem som talade sanning var längre, mer detaljerade och tydligare, säger Tuule Sooniste som skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande som publicerats på webbsidan forskning.se.

Sanningssägares svar mer samstämmiga

Försökspersonerna fick också jobba i grupp. I senare förhör skiljde sanningssägarna ut sig från lögnarna genom att ge mer samstämmiga svar på oväntade frågor än vad lögnarna gjorde. När försökspersonerna svarade på de förväntade frågorna gick det däremot inte att skilja sanningssägarna från lögnarna.

– Övergripande visar resultaten att strategiska förhör kan ge ledtrådar till vad som är falska och vad som är sanna avsikter. Att använda oväntade frågor förstärker skillnaderna mellan de som ljuger och de som talar sanning. Och om man analyserar svar på förväntade frågor är det till hjälp att fokusera på svarens specifika innehåll, hur och varför målet skulle uppnås, säger Tuule Sooniste.