Var tredje svensk vill ha fettskatt

Uppdaterad
Publicerad
En undersökning som SVT har gjort visar att en majoritet av svenskarna vill att staten gör något för att förhindra övervikten. Men trots att våra nordiska grannländer har infört skatter på både socker och fett är intresset minst sagt svalt bland svenska politiker.

Vi har aldrig varit så feta i Sverige som vi är nu. Och vi äter mer och mer onyttig mat. Medelsvensken får i sig 90 liter läsk och 17 kilo godis om året. Osunda matvanor i kombination med ett allt mer stillsittande vardagsliv är en dödlig kombination för många svenskar. Andelen svenskar som är överviktiga har fördubblats på 20 år.

Claude Marcus, barnläkare som forskar om fetma på Karolinska Institutet, är mycket bekymrad.

– Fetma är en sjukdom som leder till ökad risk för för tidig död. Den leder till ökade sociala problem, ökad trötthet och ökad sjuklighet, säger Claude Marcus.

Kostnaderna ökar

Och det är inte bara den enskilda individen dom drabbas av fetman. Kostnaderna för vård och sjukfrånvaro orsakat av fetma beräknas ligga på 15 miljarder kronor om året. Och kostnaderna kommer att öka. Claude Marcus är krtisk till att staten inte gör mer för att förhindra övervikten i Sverige.

– Det är definitivt ett socialt misslyckande att så många människor, speciellt i utsatta områden, tillåts utveckla fetma utan att man tar tag i det och gör mera kraftfulla insatser, säger Claude Marcus.

Men i våra nordiska grannländer ser situationen annorlunda ut. Där har staten börjat beskatta onyttig mat för att få folk att äta sundare. I Danmark finns det sen i höstas en skatt på mättat fett. Det innebär att livsmedel som glass, kakor, färdiga rätter och charkprodukter är dyrare än i Sverige. Och i Finland finns en punktskatt på socker som gör att läsk och godis blivit dyrare.

”Väldigt skeptisk”

Och nu visar SVT:s undersökning att svenska folket också vill att staten tar mer ansvar för att förhindra övervikt med ekonomiska styrmedel. Enligt en Sifoundersökning som SVT låtit göra ställde sig 53 procent av de tillfrågade positiva till det. Och en knapp tredjedel ställde sig positiva till att införa en fettskatt som den i Danmark.

Men svenska politiker är inte intresserade av såna åtgärder.

– Jag är väldigt skeptisk till att en fettskatt ska kunna få en sån verkan som man tänker sig. Jag tror att man måste höja skatten väldigt mycket och då blir det bara en ökad kostnad för hushållen, säger Göran Hägglund (KD), socialminister.

Och oppositionen går på samma linje.

– Vi har sagt att vi ska följa det som man gör i Danmark med fettskatten och se vad det får för effekter. Men i första hand så tror vi att det finns andra saker som är bättre och som kan få samma effekt, säger Matilda Ernkrans, socialdemokraternas talesperson i mat- och miljöfrågor.

”Måste göra annat än att informera”

Politikerna säger alltså nej till matskatter, trots att en majoritet av svenskarna vill att övervikten ska bekämpas med ekonomiska styrmedel. Och kritikerna menar att statens hållning är alldeles för passiv.

– Vi har aldrig haft så många individer med fetma som vi har nu i Sverige. Och det gör att vi måste göra någonting mer än att bara informera. Vi använder ju skattemedlet i många andra sammanhang, så varför då inte göra det när det gäller fetma, säger Claude Marcus, fetmaforskare på Karolinska Institutet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer