Pizzor blir politik i USA

Uppdaterad
Publicerad

Den är nog mer amerikansk än äppelpaj och visst är den svår att motstå. Här i USA säljs tre miljarder pizzor varje år – något som nu blivit en politisk fråga.

– Pizza är en av de tio största bidragen till kalorier i vår amerikanska kosthållning, det säger Marion Nestle, professor i näringslära och folkhälsa.

Nu har pizza blivit politik här i USA. Från att ha varit konkurrenter har flera stora pizzakedjor som Domino's, Pizza Hut, Little Ceasar's slutit sig samman och bildat American Pizza Community. Nu har de samlats i Washington och höjer sina röster i protest mot en kalori-lag.

Myndigheterna här håller på att finslipa på en lagtext som gör att alla snabbmatskedjor med mer än 20 serveringar ska tvingas redovisa kalorinnehållet på sina stora menytavlor och bordsmenyer. Om kunden begär det ska de också visa annan näringsinnehåll som salt, fetter, kolhydrater och proteiner. 

Lagen som omfattar alla servervingsställen från bagerier, kaféer, snabbköp till stora restauranger röstades igenom för två år sen och syftet är motverka farlig övervikt hos befolkningen. Hittills har fem delstater (Kalifornien, Massachusetts, Oregon, New Jersey och Tennessee) och några enskilda städer antagit föreskrifter som kräver redovisning.

Pizzaindustrin menar dock att lagen är orättvis, folk beställer inte en pizza på samma sätt som exempelvis en hamburgare, här komponerar kunderna sina egna favoriter:

– Det finns 34 miljoner olika sätt som du kan göra en pizza. Det är en faktisk siffra som vi har räknat ut. Det går inte att sätta ut kalorier också på menytavlorna, säger Lynn Liddle, ordförande i American Pizza Community.

Men hon får mothugg från Marion Nestle som menar att ungefärliga beräkningar går att redovisa. Kunder på gatan håller med – det bör redovisas

– Javisst, det hjälper mig att göra ett bättre val, jag vill veta vad jag stoppar i mig. Går det att visa på mat vi köper i mataffären så borde det gå att göra på pizzoriorna, säger Angel till SVT.

Vänninorna Eliza och Abby håller med:

– Att de har många ingredienser är inget bra skäl för att slippa redovisa kaloriinnehåll.

– Det är bra att de redovisar innehåll, men staten borde inte behöva gå in och reglera detta. Det här ansvaret borde restaurangerna själva kunna ta, säger Christine till SVT när hon hastar fram på sin lunchrast i Washington DC.

Några stor studier som slår fast hur konsumenter använder kaloriinformation finns inte, men en mindre studie som Stanford University gjorde på 200 Starbucks-kaféer visade att kunderna minskade på kalorierna efter att skyltar infördes. Samma sak visade en undersökning som New York stad gjort på 170 snabbmatsställen – var sjätte kund använde informationen och handlade kalorisnålare.

Fast det gällde kunder som gick in i restauranger, pizzaindustrin säger att 90 procent av deras beställningar kommer via telefon eller internet och då är stora tavlor där kalorier ingår kostsamma och onödiga:

– Vi tycker det räcker med information på våra sajter och sen på menyer man kan få i handen i restaurangerna, säger Lynn Liddle.

Kalorifakta: (källor är snabbmatskedjorna själva)

Mc Donalds

Big Mac 550 kalorier

mellan pommes frites 380

4,8 Coca-cola 150

McFlurry med m&m:s 650

Au bon Pain

Tomatsoppa 3,6 dl 210 kalorier

Potatis och purjolössoppa 320

Cosí

Sallad med lax 490 gr 499 kalorier

Ceasarsallad med kyckling 608 kalorier

Domino's Pizza

Tunnbottnad pizza 25 cm med tomatsås, ost, skinka, svarta oliver 880 kalorier

Starbucks

3,6 dl Cafe latte 150 kalorier

Blåbärsmuffin 370 kalorier

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.