Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad händer egentligen med en pantad flaska? Vilken betydelse har färgen på plasten och ska korken vara av eller på? Följ med till anläggningen där panten hanteras. Foto: Daniel Hedström/SVT

För lite plast återvinns – snart ska fler förpackningar gå att panta

Uppdaterad
Publicerad

Plastanvändningen ökar i världen och återvinningsgraden är låg. Bara cirka 10 procent av plasten i Sverige återvinns, men av de produkter som omfattas av pantsystemet är siffran 84 procent.

– Konsumenterna är i grunden bekväma, säger forskaren Anna Kremel.

Från och med 2023 kommer juice- och saftförpackningar behöva ingå i pantsystemet. Året därpå blir det krav på att korkarna ska vara fästa vid PET-flaskorna, och 2029 ska mjölkprodukter också omfattas av pantreglerna.

– Jag tror att folk delvis behöver ekonomiska incitament för att ta ansvar, även om också miljönyttan har betydelse, säger Anna Kremel, som forskar i cirkulär ekonomi vid Örebro universitet.

Att juicer och mejeriprodukter tidigare inte funnits med i lagstiftningen beror till stor del på sanitet, men nu ska det kunna hanteras bättre tekniskt.

”Man behöver ha en vana i hur man gör”

Kremel tycker att fler sorters förpackningar borde omfattas av pant. 

– Jag tänker framförallt på ”food to go”. Kaffekoppar och matkartonger. Där skulle man kunna göra standardiserade förpackningar att ha livsmedel i.

Idag finns flera andra system för återvinning av livsmedelsförpackningar, men då är det inte pant det handlar om. Istället för att betala en peng som man sedan får tillbaka så kan man få rabattcheckar eller presentkort när man återvinner.

– Det är jättebra att de systemen finns om man står för vad det är för något. Konsumenterna är i grunden bekväma. Man behöver ha en vana i hur man gör och det får inte bli för många parallella system som blir svåra att hantera. Jag tycker pantsystemet är det som är outstanding, säger Anna Kremel.

Producenternas ansvar

Plastanvändningen ökar i världen, och för att återvinningen också ska göra det ligger ett stort ansvar på producenterna, enligt Kremel.

– Konsumenter vet inte alltid hur de ska återvinna, exempelvis när en förpackning innehåller olika typer av material. Det är upp till producenterna att göra det enklare för folk.

Enligt Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket, kan man se en positiv utveckling i den frågan.

– Det händer mycket på designsidan. De som tänker ut hur våra förpackningar ska se ut lär sig mer och jobbar mer för att vi ska få återvinningsbara förpackningar, säger hon.

Stenmarck håller med om att det svenska pantsystemet fungerar bra.

– Jag vågar aldrig säga att vi i Sverige är bäst på det, men vi är väldigt bra, säger hon.

I videon följer vi med till Returpacks anläggning i Norrköping där all svensk pant hamnar. 2021 tog de emot 2 423 827 272 förpackningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.