Digitala kartor kliver in i vår vardag med stormsteg och pappersvarianterna kan snart vara ett minne blott. Försäljningen sjunker dramatiskt och Lantmäteriet överväger att sluta trycka upp sina allmänna kartor.

Det digitala skiftet märks tydligt hos Norstedts förlag där försäljningen av stadskartor på papper sjunkit med cirka 60 procent de senaste fem åren, enligt Pedro Pettersson, chef för kartor vid Norstedts.

– Stadskartor har minskat mest, för man har så mycket i mobilen. Min gissning är att marknaden går ner tio procent per år.

Ingen stadskarta i Malmö

I Malmö finns numera inte någon stadskarta att köpa. Norstedts som har uppdraget från Lantmäteriet att trycka upp stadskartor har inte funnit det lönsamt att trycka någon på flera år. Den senaste som nu är slut i butik var från 2008. I hösten lanserar förlaget dock en ny serie stadskartor, bland annat över Malmö.

Samtidigt ökar efterfrågan på kartor och geografisk information för digital användning enormt.

– Det används i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Telefonen håller koll på var du är, du har restaurangguider, taxiguider och så vidare i telefonen. Marknaden för geografisk information har dubblerats flera gånger de senaste tio åren, säger Emil Ciepielewski vid Lantmäteriet.

Sista upphandlingen redan 2015?

Samtidigt funderar även Lantmäteriet över hur man ska möta det minskade intresset för papperskartor. En möjlig åtgärd är att sluta låta trycka upp de allmänna kartorna över Sverige: fjällkartan, fastighetskartan, terrängkartan, vägkartan och översiktskartan. Det berättar Peter Nyhlén, ansvarig för produkter och distribution vid Lantmäteriet.

– Det finns inga beslut än, men den upphandling vi gör år 2015 för att trycka upp kartor kan bli den sista, säger han.

Fjällkartan kan bli kvar längst

– Ser man väldigt nyktert på det så får man väga nyttan för allmänheten mot kostnaden för oss. För allmänheten och friluftslivets del behöver det finnas kvar någon typ av statligt ansvarstagande för att kunna röra sig med pålitligt material i naturen.

Fjällkartan kan bli den karta som blir kvar längst, med tanke på fjällsäkerheten, resonerar Nyhlén.

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ser Jan-Anders Holmlund inte några större risker med detta.

– Utvecklingen av digitala system gör att behovet av papperskartor minskar, säger han.