Två av tre pappor i inkomstgruppen under 142.000 kronor per år har inte tagit ut en enda föräldradag under barnets första två år. För pappor med enbart grundskoleutbildning är det nästan varannan som inte tar ledigt.

– Det speglar till viss del hur arbetsmarknaden ser ut. Har man inget jobb eller står utanför arbetskraften så blir det svårare att använda försäkringen för man får inte så mycket ersättning om man är hemma, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i SVT:s Gomorron Sverige.

Sebastian de Toro, LO-ekonom, tror att orsakerna bakom den ojämna fördelningen handlar både om strukturer i samhället och om attityder.

– Vi har en väldigt könsuppdelad arbetsmarknad för LO-yrken om man jämför med tjänstemän. Man kan tänka sig att på en tjänstemannaarbetsplats är det mer naturligt att människor går på ledighet och arbetsgivaren anpassat sin struktur efter det. Det är inte lika tydligt på en del manliga LO-yrken, säger han.

Svårt för ensamstående

LO vill ha en tredelad föräldraförsäkring där två tredjedelar delas lika mellan föräldrarna och en tredjedel kan användas fritt.

Då blir det ju ännu svårare för ensamstående föräldrar?

– Utgångspunkten för hur föräldraförsäkringar ska konstrueras bör vara utifrån familjer som är typiska på arbetsmarknaden. Då är det rimligt att man strävar efter en tredelning, säger Sebastian de Toro.

Men en ensamstående förälder är väl inte så otypiskt?

– Nej, men där får man möjligtvis diskutera undantag och att föra över månader.

Papporna har ett ansvar

Den 1 januari införs ytterligare en tredje öronmärkt månad. Niklas Löfgren på Försäkringskassan att tror det kommer leda till att fler pappor kommer använda fler dagar på en gång.

– Man måste pusha lite på de här papporna som inte använder någonting och säga du är förälder också, du måste också ta ditt ansvar. Man måste tala om att det finns mycket positivt för papporna att vara hemma och få kontakt med barnen.