Valåret 2022 bjöd på dramatik. Rysslands angrepp på Ukraina den 24 februari fick stor betydelse även för svensk politik. Rysslands agerande uppfattades som ett hot även mot Sverige, vilket innebar att frågan om ett svenskt Nato-medlemskap snabbt aktualiserades.
Sverigedemokraterna bytte fot i frågan och trots att Socialdemokraterna till en början höll emot, valde partiet snart att göra en helomvändning. Därmed låg vägen öppen för en Nato-ansökan.
Beslutet innebär ett paradigmskifte för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Natos paragraf om ömsesidiga försvarsgarantier innebär att Sverige kan räkna med militärt stöd i händelse av ett angrepp, men också att Sverige förväntas ställa upp om ett annat Nato-land attackeras.
Elpriset slog rekord
Kriget i Ukraina påverkade också Sverige på andra sätt. Redan höga energipriser sköt i höjden ytterligare. Elpriset slog rekord liksom bensin- och dieselpriset. Det här skapade oro i breda väljargrupper och blev en viktig fråga i valrörelsen. Stigande matpriser och höjda räntor bidrog också till att föra in plånboksfrågorna i valrörelsen.
Efter valet uppstod sedan en svekdebatt när den nya regeringen inte sänkte bensin- och dieselpriser som partierna talat om i valrörelsen. Elprisstödet kom heller inte på plats den 1 november utan kommer sannolikt att börja betalas ut i februari.
Mordet i Visby
Mordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren i Visby innebar att den politiska debatten kom i skymundan under Almedalsveckan. Ett mord som riskerar att kringskära öppenheten ytterligare i Sverige. Inte minst när det i efterhand visade sig att mördaren också planerat att attackera centerledaren Annie Lööf.
Valet en nagelbitare
Under valkvällen såg det först ut som att Magdalena Anderssons regeringsalternativ skulle ta hem segern, men under kvällen tippade balansen över till Ulf Kristerssons fördel.
När alla röster var räknade några dagar senare hade Kristerssons lag fått 176 av riksdagens 349 mandat. Därmed sattes punkt för åtta år av S-ledda regeringar och maktskiftet var ett faktum.
Sverigedemokraterna blev riksdagens näst största parti och kunde för första gången bli del av ett regeringsunderlag. Några ministerposter blev det dock inte, i stället kompenserades SD sakpolitiskt i det så kallade Tidöavtalet.
Framgång för SD
Tidö avtalet är utan tvekan en stor framgång för SD. Stora delar av partiets migrationspolitik ska nu genomföras, med syftet att minska det svenska asylmottagandet. Även kriminalpolitiken kommer att skärpas på en rad punkter.
Den nya oppositionen har redan kritiserat olika delar av de föreslagna förändringarna, inte minst när det gäller migrationspolitiken. Frågan är dock hur Socialdemokraterna kommer att ställa sig när de konkreta förslagen läggs fram i riksdagen. Partiet hoppas ju kunna få tillbaka de väljare som i valet lämnade för SD.
Höstens budgetbehandling i riksdagen förlöpte utan dramatik, vilket inte hört till vanligheterna de senaste åren. Orsaken är förstås regeringens majoritet i riksdagen. Därför blir det en huvudutmaning framöver för Ulf Kristersson att hålla ihop sitt regeringsunderlag.