Socialdepartementet har skickat ett nytt förslag på remiss innehållandes två nya lagar som kan ersätta den nuvarande könstillhörighetslagen. Foto: TT / Matthias Schrader

Riksdagsstöd för att sänka åldern för ändring av juridiskt kön

Uppdaterad
Publicerad

Det nya lagförslag som föreslår att barn från tolv år ska kunna ändra sitt juridiska kön har stöd bland flera av riksdagspartierna, detta enligt en enkät gjord av SVT:s Agenda. Några partier vill dock invänta lagrådets bedömning innan de tar slutgiltig ställning.

Regeringen skickade tidigare i veckan ut en lagrådsremiss om två nya lagar som kan ersätta den nuvarande könstillhörighetslagen. Om förslagen blir verklighet innebär det bland annat att barn från tolv år – med vårdnadshavares medgivande – kommer kunna byta juridiskt kön utan läkarutlåtande.

– Det är fortsatt så att även om man är yngre så är det fortfarande vårdnadshavares medgivande som krävs. Sedan handlar det om någonting som innebär att man ska ha landat i att man har en annan könsidentitet än den som står i personnumret, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TT.

I en enkät som SVT:s Agenda skickat ut till samtliga riksdagspartier har partierna fått svara på om de skulle rösta för eller emot det nya förslaget i sin nuvarande form.

”Hög tid”

Det enda partiet som svarar att de skulle rösta fram förslaget i sin helhet redan nu är Miljöpartiet.

”Vi kommer rösta ja. Miljöpartiet har länge varit pådrivande för att få till stånd den här lagstiftningen. Det är nu mer än hög tid för en modern könstillhörighetslag som bygger på självbestämmande”skriver Miljöpartiets hbtqi-politiska talesperson Emma Hult.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är positiva till lagförändringen. Socialdemokraterna uppger att de kommer rösta för förslaget om inte lagrådet ger det kritik. Även Centerpartiet och Liberalerna stöder den del av förslaget som gör det lättare att byta juridiskt kön. Övriga riksdagspartier vill invänta remissrundan innan de tar ställning.

Majoriteten positiv till förändring

Trots att Miljöpartiet är ensamma om att ge ett konkret svar om huruvida de i nuläget skulle rösta för eller emot lagförslaget är majoriteten av partierna positiva till de föreslagna förändringarna. Det enda parti som uppger att det inte stöder förslaget är Sverigedemokraterna. Kristdemokraterna och Moderaterna vill inte ta ställning i frågan förrän det finns ett färdigställt lagförslag.

”Vi vet och förstår att frågan är viktig för många människor, inte minst transpersoner som har ett juridiskt kön som de upplever inte stämmer överens med sin egen könsidentitet. Detta ska vägas bland annat mot att förslaget verkar innebära att barn redan från 12 års ålder ska kunna ansöka om nytt juridiskt kön” skriver Moderaterna.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Konstnären Zafira Vrba Woodski hoppas att den nya lagen ska underlätta för andra som vill byta juridiskt kön. Foto: Alex Boulevin/SVT

SVT:s Agenda bad partierna svara på två frågor om socialdepartementets tvådelade lagförslag:

Lagen om ändring av kön

Departementet föreslår att barn från tolv år med vårdnadshavares medgivande ska kunna ändra sitt juridiska kön genom att ansöka hos Skatteverket, utan att det sker någon prövning eller kontakt med vården. I dag behöver man ett läkarutlåtande och vara 18 år för att ändra juridiskt kön.

Lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

Skillnaden i det nya förslaget är att det inte ska krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra kirurgiska ingrepp. Prövningen görs i stället av vården. Åldern för könskorrigerande medicinsk behandling kommer fortsatt att vara 18 år.

Frågorna partierna fick var:

1. Kommer ni att rösta för eller emot förslaget, om det läggs fram som proposition?

2. Och specifikt: stödjer ni de föreslagna förändringarna som ska göra det enklare att byta juridiskt kön?

Här är partiernas svar:

Sverigedemokraterna

1. Vi kommer ta slutgiltig ställning till förslaget först när vi har alla detaljer klara för oss och det hanterats i utskottet. Om beredningen av ärendet inte leder till att våra åsikter beaktas, kommer vi att reservera oss.

2. Nej, vi stödjer inte att göra det enklare att byta juridiskt kön. Vi driver sedan tidigare att en bred utredning bör genomföras av hur juridiskt kön ska användas, då staten inte bör ha register över befolkningen som saknar relevans.

Moderaterna

1. Vi kommer först att analysera regeringens lagrådsremiss och eventuella proposition noggrant innan vi tar definitiv ställning. Vi vet och förstår att frågan är viktig för många människor, inte minst transpersoner som har ett juridiskt kön som de upplever inte stämmer överens med sin egen könsidentitet. Detta ska vägas bl.a. mot att förslaget verkar innebära att barn redan från 12 års ålder ska kunna ansöka om nytt juridiskt kön.

2. Se svar ovan.

Kristdemokraterna

1. Det är svårt att uttala sig eftersom propositionen ännu inte har kommit. Den upprättade lagrådsremissen ska nu remitteras till 157 instanser, och vi vill gärna höra vad de har att säga.

2. Kristdemokraterna anser att en sådan här möjlighet för omyndiga måste hanteras med mycket stor försiktighet. Därför vill vi återkomma med slutlig ställning när vi ser vad regeringen föreslår i en proposition och vi då kan väga in remissinstansernas synpunkter.

Liberalerna

1. Liberalerna har länge arbetat för en modernisering av lagstiftningen om dagens könstillhörighetslag, som i dag skapar stora problem för många människor. Vi har själva lagt konkreta förslag i riksdagen som går i samma riktning. Vi noterar dock att det än så länge bara är ett utkast till en lagrådsremiss och att det alltså är lång väg till en färdig proposition.

2. Ja.

Centerpartiet

Centerpartiets hållning i frågan är: Inga irreversibla åtgärder på barn under 18 år. Men vi instämmer i att förenkla att byta juridiskt kön.

Miljöpartiet:

1. Vi kommer att rösta ja. Miljöpartiet har länge varit pådrivande för att få till stånd den här lagstiftningen. Det är nu mer än hög tid för en modern könstillhörighetslag som bygger på självbestämmande.

2. Ja, det är ett stort steg för att stärka transpersoners egenmakt i en många gånger livsavgörande process. Det har varit viktigt för Miljöpartiet att självbestämmande blir en grundläggande utgångspunkt för den nya lagstiftningen.

Socialdemokraterna

1. Under förutsättning att lagrådet inte inkommer stark kritik så står vi bakom förslaget och kommer rösta för en proposition.

Vänsterpartiet
 

1. Vi är i grunden positiva till att det sker förändringar som gör det lättare för transpersoner men vi får återkomma med ett slutgiltigt ställningstagande till alla delar i förslaget när propositionen läggs fram i riksdagen

2. Vi stödjer förslaget att göra det enklare att byta sitt juridiska kön.

När regeringen ville modernisera könstillhörighetslagen 2018 fick förslaget hård kritik av lagrådet. Bland annat för att regeringen ville sänka åldersgränsen för att få göra kirurgiska ingrepp till 15 år, utan vårdnadshavares godkännande.

Nu har socialdepartementet skickat ett nytt förslag på remiss innehållandes två nya lagar – en om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen. Det här är de föreslagna förändringarna:

Lagen om ändring av kön

Departementet föreslår att barn från tolv år med vårdnadshavares medgivande ska kunna ändra sitt juridiska kön genom att ansöka hos Skatteverket, utan att det sker någon prövning eller kontakt med vården. I dag behöver man ett läkarutlåtande och vara 18 år för att ändra juridiskt kön.

Lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

Skillnaden i det nya förslaget är att det inte ska krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra kirurgiska ingrepp. Prövningen görs i stället av vården. Åldern för könskorrigerande medicinsk behandling kommer fortsatt att vara 18 år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Mer Inrikes
Mer Nyheter