Att leva i en hederskontext innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens intressen sätts framför de egna. Detta kan ta sig i uttryck på olika vis, exempelvis genom kyskhetsnormer och begränsning av främst flickors liv. Pojkar kan också drabbas men i proportion till mängden utsatta flickor är det alldeles för få som söker stöd och hjälp.
– Flickor är mer utsatta än pojkar och kan exempelvis könsstympas eller tvingas utomlands för att gifta sig. Trots att pojkarna lever i samma kontext med våld och hot har de mer att vinna på att stanna kvar i familjen, att acceptera att man är en utövare av hedersförtryck och är en del av kollektivet, säger Mikael Thörn enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
Kriminella nätverk
De flesta pojkar förstår inte själva att de lever under förtryck, och de fångas heller inte upp av samhället i lika stor utsträckning som hedersutsatta flickor. Mikael Thörn menar att det kan få flera konsekvenser.
– Pojkar som inte får stöd och hjälp fortsätter att utöva hederskultur och får en mindre jämställd bild av kvinnor. De riskerar även att hamna i andra kollektivistiskt starka strukturer som exempelvis gängkriminalitet, extremism och klanbaserad kriminalitet.
Förebyggande åtgärder
Under de senaste 20 åren har flera organisationer och myndigheter arbetat för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i samhället. Men eftersom flickor i sådana situationer är mer utsatta har man osynliggjort pojkarna menar Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten, som nu hoppas att samhället ska arbeta mer förebyggande och mer åtgärdsorienterat.
– När en flicka anmäls eller söker skydd så finns det oftast syskon i familjen som man borde utreda. Det är ett sätt att synliggöra de andra som bor i familjen. Det handlar om bristande familjeomsorg, man utövar inte hedersförtryck mot ett barn i familjen utan mot alla på ett eller annat sätt