Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Sedan hon var fem år har hon utsatts för våld”- SVT läser upp domar som vittnar om hur barn levt i skräck. Foto: Polisen, SVT

Så våldsamt är hedersförtrycket – SVT läser domarna

Uppdaterad
Publicerad

Dödshot, strypgrepp och piskningar. En majoritet av barnen som levt med hedersförtryck har blivit utsatta för fysiskt våld i större omfattning, visar SVT:s granskning av hundratals domar från hela landet. Bland förövarna finns pappor, mammor och syskon.

Pappa dödshotade och slog med järnspett

Tre syskon i Hässleholm omhändertas efter att ha varit utsatta för misshandel med järnspett och knytnävar samt kontroll och dödshot från sin far under hela uppväxten. Barnen tvingades att ha slöja, fick inte ha fritidsaktiviteter eller vänner. Ena flickan tvingas låtsas att ha förlamade händer och gå på specialskola. Ingen sjukvårdspersonal talar med henne i enrum, eller får lov att undersöka henne under de tre år fadern tar emot assistansersättning. 

19-årig slog sin lillasyster

Flicka, 16 år, i Malmö har hört sin mamma prata i telefon med släkten om att gifta bort henne. Flickan har berättat om att hon blivit slagen av sin 19-åriga storebror, att hon inte får umgås med vänner på sin fritid, ha sin mobiltelefon eller välja sina kläder själv. Familjen styrs av ett större nätverk som präglas av ett starkt hederstänkande. 

Mamma misshandlade med slev

En mamma i Skellefteå misshandlar sin dotter för att försöka förmå den 18-årig flickan att gifta sig med en man som hon inte vill gifta sig med. Misshandeln sker med tillhyggen, såsom en slev och hon piskas med en mobilsladd. Flickan tvingas sedan att sitta under kallt rinnande vatten i timmar och hotas med döden om hon inte går med på giftermålet. 

Rymde och bodde på gatan

Från att hon fyller 14 år omhändertas en flicka i Stockholm med stöd av LVU då hon utsatts för våld av föräldrarna. Hon tvingas att flytta runt på flera jour- och familjehem under två års tid eftersom föräldrarna letar efter henne. Under hösten rymmer hon från det HVB-hem där hon är placerad. Det framkommer senare att hon befann sig hos vårdnadshavarna. Familjen går under jord. Flickan rymmer hemifrån och bor på gatan i tre dagar innan hon kontaktar socialtjänsten som placerat henne på ett skyddat boende.

Utfryst och dödshotad av familjen

En 18-årig flicka i Karlstad blir utfryst hemma av sin pappa som inte pratat med henne sedan hon två månader tidigare tog av sig slöjan. Inte heller hennes mamma och hennes systrar pratar med henne. Flickan utsätts för allvarliga hot om våld samt dödshot från både sin familj i Sverige och släkten i Syrien. 

Pappa spottade och tog strypgrepp

Sex barn i Umeå omhändertas med stöd av LVU. En av de äldre flickorna, 17 år, berättar att hennes pappa spottar på henne samtidigt som han säger elaka saker. Han har tagit strypgrepp på henne. Pappa pratar mycket om religion och kultur och att hon, hennes syskon och deras mamma smutsar ner familjens heder utifrån hur de beter sig. Hon måste komma hem direkt efter skolan och har ingen frihet. Pappa är våldsam varje dag mot henne och mamma. Pappa har sagt till brodern att döda sina systrar om han ser dem umgås med en kille. 

Bröderna hotade och läste alla mejl

En 16-årig flicka i Östergötland har sedan länge fått ta ett stort ansvar för hushållet, inte varit fullständigt integrerad i familjegemenskapen, fått begränsat stöd från familjen vad gäller till exempel skolarbete och sina vårdbehov samt varit utsatt för hot, våld och kontrollåtgärder av sina bröder. Hon tillåts inte att gå i butiker, åka tåg eller välja kläder själv. Hennes bröder har tillgång till och går igenom hennes e-post och sociala medier. 

Pappa tog emot frieri till 16-åriga dottern

En 16-årig flicka i Höganäs har varit föremål för utredning hos socialtjänsten vid fem tidigare tillfällen och vårdats med stöd av LVU. Flickan har beskrivit en livssituation där hon inte får välja kläder eller framtida partner. Hon får inte ha pojkvän eller umgås med ungdomar av motsatt kön. Enligt henne får flickorna i familjen inte flytta hemifrån förrän de har gift sig med en man. Det senaste året har två personer kommit hem till familjen och friat till flickan. Frieriet har inte gjorts personligen till henne, utan har gått genom pappan.  

Pratade med pojkvän – straffades av pappa

En 17-årig flicka i Kronoberg har upprepade gånger utsatts för hot om bortgifte. Polisutredning pågår gällande misstanke om barnäktenskapsbrott. Våldet och kontrollen hon utsatts för bedöms vara hedersrelaterat. Pappan har skadat henne genom att slänga vatten i hennes ansikte, slå henne i ansiktet och dra henne i håret när han kommit på henne med att fortfarande ha kontakt med sin pojkvän. Han tog hennes mobil och dator samt raderade hennes konton på sociala medier. Hon går alltid direkt hem efter skolan och är förbjuden att träffa sina vänner, förutom en godkänd vän. Hon är lite rädd för sin pappa och rädd för sin bror som slår henne om han är arg.

Dolde märken från våldet med sina kläder

Två systrar och deras mamma i Kalmar län har systematiskt blivit utsatta för såväl fysiskt som psykiskt våld av pappan under många år. Våldet har utförts med nävar och handflator men även tillhyggen. Barnen har fått märken på sina kroppar från våldet som de har behövt dölja med sina kläder. Utöver våldskomponenten har de blivit starkt kontrollerade genom att inte tillåtas vistas utanför hemmet efter skoltid eller utöva några fritidsaktiviteter. De har även blivit tvingade att bära slöja mot sin vilja.

Hot om utfrysning från familjen

En 16-årig flicka i Angered är enligt socialnämnden uppvuxen och lever i en kontext som sedan generationer är präglad av hedersförtryck. Förtrycket i flickans fall yttrar sig i form av fysiskt och psykiskt våld, hot om utfrysning från familjen, kontroll och med hög risk för bortgifte mot sin vilja. Flickans hemmiljö bedöms vara farlig utifrån mammans psykiska ohälsa. Det har bland annat berättats att flickan hjälper sin mamma att ta mediciner, genomföra toalettbesök och att göra sig förstådd.

Mamma misshandlade barnen i flera år

En 12-årig flicka i Örebro har redogjort för våld inom familjen där det är modern som har slagit henne och även utsatt syskonen för våld. Misshandeln har pågått i ungefär fem till sex år och har resulterat i skador i form av rodnader, blåmärken och blödningar på armar och ben. Vidare har hon varit pålagd ett stort ansvar för skötsel av hemmet, matlagning och småsyskon och det är ofta när hennes insatser underkänts som hon blivit utsatt för våld. Hennes pappa har varit väl medveten om våldet men har inte ingripit. Flickan har under ett par år förvägrats att röra sig fritt utanför bostaden med undantag för att ta sig till och från skolan. Kompisar har hon enbart fått träffa i skolan. 

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Eftersom flertalet av landets socialtjänster inte kan ta fram information kring LVU på grund av hedersförtryck så fick vi själva gå igenom domar i söktjänsten Acta Publica. För att missa så lite som möjligt så använde vi en väldigt bred söksträng och år 2020 och fick 4 944 handlingar. Anledningen till att vi valde år 2020 var att vi hoppades kunna få jämförbara data från kommunerna. 

Att gå igenom knappt 5 000 handlingar skulle ta alldeles för mycket resurser, men ett kvartal skulle vara möjligt – så vi gick igenom 1 328 dokument med beslutsdatum mellan 1/10- 31/12. 

Av dessa beslut så handlade 794 av dem om ärenden där socialtjänsten ansökte om LVU. I 753 fall beviljades man det. I 497 ärenden beviljades man det helt eller delvis på grund av hemförhållanden, dvs 2 §. 

Alla beviljade LVU-domar enligt 2 § laddades ner, och dubbletter plockades bort. Kvar blev 437 domar som lästes igenom och kodades “HEDER” eller “EJ HEDER”.  

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  
 
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet