Läget för personer som behöver skyddad identitet är genomgående svårt – även efter de fått hjälp av myndigheter. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten, som gjorts på uppdrag av regeringen.
– Det är krångligheter med allting. Vissa bostadsbolag accepterar inte skyddade personuppgifter, man kan inte beställa från vissa hemsidor med skyddat personnummer och så vidare, berättar Petra Erlander som varit med och intervjuat de 86 kvinnor som delvis ligger till grund för rapporten.
Hon lever själv skyddad sedan några år tillbaka och driver nätverket Gömda kvinnor.
– Man har lämnat en relation som har skrämt livet ur en, man är helt trasig när man väl söker hjälp.
Tre av fyra har röjts
SVT har tidigare berättat om hedersutsatta flickor och kvinnor som vittnar om att de är rädda för att ta hjälp av myndigheter, för att de inte litar på att samhället kan ge dem det skydd de behöver. Tre av fyra som intervjuats i regeringens utredning berättar att de blivit röjda, ofta av just svenska myndigheter.
Rapporten pekar på att en stor del av problemet ligger i bristande rutiner hos myndigheter. Post som skickas fel är orsaken till att många personer röjs.
”Varför begränsas inte förövaren?”
Men man pekar också på att färre hade behövt leva med skyddade personuppgifter, om deras förövare hade dömts för brotten de begår.
– Många tror att förövaren är dömd om man fått skyddad identitet. Men så är nästan aldrig fallet, säger Petra Erlander.
Även fast socialtjänsten bedömer att kvinnans liv är i fara så betyder inte det att man har bevis nog att döma personen i rätten. Petra berättar att det oftast landar i att ord står mot ord.
– Varför tittar man inte på möjligheten att begränsa förövaren? Vi har inte gjort något fel, det enda vi har gjort är att lämna en våldsam människa. Då ska vi leva på flykt i vårt eget land på obestämd tid – medan förövaren bor kvar i min stad, säger Petra Erlander.
Utredningen visar att en stor del av kvinnorna blir fria från våldet när mannen dömts till fängelse. Detta gäller dock inte i hedersrelaterade fall, då erfarenheterna är motsatta. I rapporten vittnar 19 hedersutsatta kvinnor om att de blivit utsatt av flera i sin släkt, då hjälper det sällan att döma och låsa in en enskild person.