Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Aisha, låstes in på ett Sis-hem när hon flydde från hedersvåld. Nu lever hon gömd. Hör henne berätta om tiden som inlåst på Sis-hem. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Bilden är ett montage. Foto: Martin von Krogh Foto: SVT

Flickor flyr hedersvåld – spärras in på ungdomshem

Uppdaterad
Publicerad

Unga flickor utsatta för hedersvåld och dödshot spärras in på låsta ungdomshem för att skydda dem från sina familjer. Det kan SVT Nyheter avslöja i en stor granskning.

- Det var knäckande. Som att sitta av ett fängelsestraff på en obestämd tid utan att ha begått brott, säger Aisha, en av flickorna. 

De gömda hedersflickorna – del 2.

Aisha är förbannad. Inte på sin familj som slagit henne hela livet – utan på samhället. Hon har vuxit upp med hedersförtryck och tortyrliknande misshandel. Samtidigt har hon stått emot trycket att gifta sig.

– Soc sa att jag var så modig, att jag vågade lita på dem. Men jag blev bränd. 

Aisha menar att de som skulle skydda henne istället behandlat henne som en förövare. 

”Kontrollerade av samhället istället”

SVT har granskat socialtjänstens insatser för ungdomar som utsätts för allvarligt våld av sina familjer, för att upprätta släktens heder. När Aisha omhändertogs skickades hon till ett låst statligt ungdomshem, som drivs av Statens insitutionsstyrelse (Sis). Inte för att hon gjort något fel, utan för att det fanns höga murar så att släkten inte skulle kunna bryta sig in.

– Det är en skam i sig att dottern befinner sig i samhällsvård, hon är illojal, hon är olydig. Vad ska vi säga till släktingarna, det är vanhedrande i sig. Så av den anledningen gör man sitt yttersta för att komma åt henne, säger Devin Rexvid som forskar om hedersvåld och förtryck.

”En akut åtgärd”

Placeringen på låsta Sis-hem har lett till att många hedersutsatta flickor har rymt - och förlorat förtroendet för socialtjänsten. Foto: SVT

Aisha är inte ensam. SVT:s granskning visar att socialtjänsterna vid åtminstone 20 tillfällen de senaste åren placerat hedersvåldsutsatta ungdomar på Sis-hem bara för att skydda dem från sina uppsökande släktingar. Exempelvis när deras boenden röjts eller när de själva valt att rymma eller när de har blivit kidnappade tillbaka hem.

– Generellt skulle jag vilja säga att vi inte använder Sis-placeringar,  det är en akut åtgärd, säger socialchefen i den kommun som ansvarar för Aishas skydd.

Vi kan inte publicera vilken kommun det rör sig om för då ökar risken att Aisha kan bli hittad av sin familj.

Socialtjänsten: Enda sättet att skydda

I en bandinspelning som SVT lyssnat på säger socialsekreteraren till Aisha att de valde att placera henne inlåst på Sis-hem för att skydda henne från släktingar som skulle vilja ”ta henne”.

– Frivilliga insatser funkade ju inte. De hittade ju dig. Det var det enda stället som fanns. Det enda stället som Sverige har att erbjuda när det gäller inlåsning av ungdomar är Sis.

Chefen har fått ta del av inspelningen men vill inte uttala sig om hur de resonerade i Aishas falll.

Om priset är att ungdomen tappar förtroende för er, är det då värt det? 

– Det kan vara värt det, det förtroendet få man i så fall bygga upp igen. 

SVT har granskat nästan 70 LVU-domar om hedersförtryck och våld och hittat fall där flickorna uppgett till rätten att de är så rädda för att bli inlåsta på Sis igen att de hellre vill återvända hem. En av flickorna släpptes och är sedan dess försvunnen. 

– Man byter ju bara förtrycket de har upplevt. De har ju varit kontrollerade i sin hemmiljö och blir nu kontrollerade av samhället istället, säger Johanna som driver ett företag som skyddar utsatta barn. 

Har tappat förtroendet

Som för många andra ledde Sis-placeringen till att Aisha rymde, och förlorade sitt sista förtroende för socialtjänsten. Hon gömmer sig nu någonstans i Sverige. Hennes socialtjänst har fortfarande ingen fungerande lösning.

– Är det något jag kommer ha med mig livet ut så är det sveket som soc gav mig. De tog mig från ett hem med våld, från en kontrollerad miljö. De placerade mig i ett Sis-hem fyllt med våld. Du kan inte bli mer kontrollerad än att du blir så frihetsberövad som jag blev. 

Aisha heter i själva verket något annat.

Har du en egen berättelse? Kontakta SVT:s granskande reportrar.

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  
 
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Könsstympning

Förbud mot könsstympning har funnits sedan 1982, och 1 maj 2020 avskaffades preskriptionstiden för könsstympning. 

Tvångs- och barnäktenskap

Den 1 juli 2014 infördes straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och brottet äktenskapstvång instiftades. Den 1 juli 2016 kriminaliserades även stämpling till äktenskapstvång, det vill säga att man planerat att tvinga någon att gifta sig. Från och med 1 januari 2019 råder förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap. Den 1 juli 2020 skärptes lagstiftningen ytterligare avseende barnäktenskap då ett nytt brott, barnäktenskapsbrott infördes. Barnäktenskapsbrott innebär att det är straffbart redan att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Samtidigt som barnaäktenskapsbrott infördes, stiftade man även en lag mot ”vilseledande till äktenskapsresa”. 

Utreseförbud 

Sedan 1 juli 2020 kan barn beläggas med utreseförbud när de riskerar att föras utomlands eller lämna landet för att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse (eller könsstympas). Utreseförbud är en förebyggande lagstiftning för att skydda barn 

Straffskärpning när brott begås med hedersmotiv 

Den särskilda straffskärpningsgrunden infördes 1 juli 2020 och innebär att lagstiftaren ser särskilt allvarligt på brott som begåtts med hedersmotiv. Straffskärpningsgrunden omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en enskild persons heder eller en hel familjs, släkts eller liknande grupps heder. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet