Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Yasmina – vars utseende har gjorts om i SVT:s dokumentär – berätta om ögonblicket då hon bestämde sig för att fly från sin familj. Foto: Rebecka Haglund/SVT

Yasmina ville fly hedersvåldet – blev inlåst på ungdomshem

Uppdaterad
Publicerad

Yasmina var bara 14 år när hon sökte skydd från sin våldsamma och kontrollerande familj. Istället svarade samhället med att låsa in henne på ett Sis-hem. Nu är hon fri och träder fram med sin historia i SVT:s närgångna dokumentär ”De inlåsta hedersflickorna”.

– Jag måste berätta om detta, för alla andra flickors skull som fortfarande är inlåsta.

När familjen utsatte Yasmina för hedersvåld vågade hon inte vittna – och ingen fälldes för brotten.

Hon är långt ifrån ensam. SVT har tidigare berättat att få döms för hedersbrott då många unga är för rädda för att vittna mot sina föräldrar.

Även om ingen fälls för brott har socialtjänsten en skyldighet att trygga barnens säkerhet. SVT har avslöjat att flickor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck blir inlåsta i huvudsyfte att få skydd – för att kommunerna inte vet hur de annars ska hantera dem.

”Ångrade att jag sökte skydd”

När Yasmina kom in i puberteten så märkte hon hur hennes pappa blev nervös - och började sätta gränser kring hur hon fick klä sig. Foto: Privat

Yasmina sökte skydd som tonåring och placerades hos en fosterfamilj, bara några mil från sin egen familj. I området bodde klasskompisar från skolan. Hon blev rädd och valde att rymma.

Socialtjänsten ansåg att Yasmina utgjorde en fara för sitt eget liv när hon rymde och placerade henne på ett låst ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där hamnar även barn som har missbruk eller är kriminella.

– Det tuffaste var att när jag flydde låste svenska myndigheter in mig, precis som min pappa hade gjort, säger Yasmina och förklarar att hon då förlorade förtroendet för svenska myndigheter.

Flera hedersutsatta flickor rymmer från sina placeringar för att de saknar sina familjer eller för att de, som i Yasminas fall, inte trivs i institutionsvården.

Yasmina var placerad i 3,5 år mestadels inlåst på olika institutioner.

– Då ångrade jag att jag sökte skydd, jag ville bara hem. Ändå visste jag inte, kommer jag bli mördad då?

SVT har följt de gömda hedersflickorna under sex månader här är hela granskningen.

Socialtjänsten: Görs bara i nödfall

Det ska inte gå att sätta hedersutsatta på Sis-hem på grund av familjens problem. Lagen säger att ett barn bara kan hamna på en låst enhet om de är placerade enligt paragraf 3, ”eget beteende” och enligt en vägledande dom ska inte hedersutsatta som rymmer hem vara en tillräcklig anledning.

Men SVT har kunnat visa att åtminstone 15 kommuner ändå gör det. Att rymma räknas, trots lagen, som ”eget beteende” hos socialtjänster i flera kommuner i de LVU-domar vi har läst (se faktaruta).

Ulla Salmela-Trosell, avdelningschef på socialtjänsten i Linköping, säger att hedersutsatta barn låses in i nödfall.

– Om det finns en risk att ungdomen dör eller blir bortgift, då är det kanske det valet du gör. Annars får vi media på oss för att vi släppte dem och de blir bortgifta eller mördade.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Linköpings socialtjänst ansvarade för Yasminas inlåsningar: Vårt enda verktyg om någon inte kan skydda sig själv


Förtydligande: Yasmina blev under tiden på institutioner återkommande våldsam och utåtagerande mot andra flickor och personal och dömdes bland annat för våld mot tjänsteman, i samband med en rymning. Domen motiverade fortsatt inlåsning på eget beteende.

Se hela Yasminas berättelse i dokumentären ”De inlåsta hedersflickorna” på SVT Play som följer Yasmina och andra flickor som låstes in när de sökte hjälp.

Yasmina heter egentligen något annat.

Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2015 kan till exempel egna röjningar eller kontakt med sin familj inte anses vara en tillräcklig anledning för att placera någon enligt paragraf 3 ”socialt nedbrytande beteende” på Sis-hem. 

Men detta beteende, att till exempel rymma – räknas ändå som ”eget beteende” enligt socialtjänster i flera kommuner i de LVU-domar vi har läst. 

Från en dom: 

”Genom att vilja återvända till sin hemmiljö där det förekommer övergrepp och genom att röja sin vistelseort för sina föräldrar utsätter sig den unga för fara på ett sådant sätt att hennes beteende avviker från samhällets grundläggande normer och utgör ett socialt nedbrytande beteende.”  

Från en annan dom: 

”Efter att NN omhändertogs har hon röjt sin vistelseort på olika sätt och omplaceringar har varit nödvändiga utifrån skydd. NN omhändertogs på nytt enligt 6 § LVU med hänvisning till 3 § LVU den x december 202x och omplacerades till ett SIS-boende, eftersom det framkommit oroväckande uppgifter från personal på NN tidigare boende, varav de allvarligaste var att NN röjt sin vistelseort för sin familj återkommande gånger.” 

15 kommuner uppger i en enkät till SVT att de har skyddsplacerat hedersutsatta på SiS någon gång de senaste tre åren. I kommentarer framgår att det ”är inte en bra lösning men har varit nödvändigt för att garantera skydd” och ”vi haft ungdomar som i sin utsatthet utifrån heder haft höga egna sårbarhetsfaktorer och därmed utsatt sig själv för påtaglig risk vilket lett till 3§ LVU och därmed SIS”.

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  
 
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Origo

Polisens resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet