Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Kompetensen kring hedersvåld inom polisen är spretig, menar Hilda Ramsten, polis på Origo.  Foto: SVT/Rebecka Haglund

Polisen: Få vågar vittna – lagen borde ses över

Uppdaterad
Publicerad

Polisen behöver mer kunskap för att kunna hjälpa unga som lever under hedersförtryck. Det menar Hilda Ramsten, polis på Origo. 

Ingen vet hur många som i dag lever under hedersförtryck och våld. Hilda Ramsten ser bara polisens siffror. 

– Men det är verkligen inte alla ärenden som går till polisen, tvärtom ganska vanligt att man väljer att backa från en anmälan, säger hon.

1 300 polisanmälningar, från januari till september i år, har kodats med en hedersmarkering. Men var fallen hamnar är väldigt olika. Beroende på om anmälan rör till exempel misshandel, hot eller barnfridsbrott kan de landa hos olika myndigheter. Det här har gjort att den samlade kompetensen om hedersrelaterade brott är spretig, och skiljer sig markant från olika enheter inom polisen. 

Få fall leder till åtal

Att få en hedersutsatt person att våga gå mot sin familj och anmäla, vittna och lämna är svårt. 

– Om jag anmäler, oavsett om de hamnar i fängelse, kommer jag ändå jagas hela livet av mina farbröder, säger en flicka som SVT följt i hedersgranskningen.

Hilda Ramsten berättar att polisanmälningar ofta följs av långa processer där ungdomar behöver landa i ett beslut. För polisen kommer ofta ingen vart utan att personen vill vara med. 

– Det finns en annan dimension som jag hört flera ungdomar uttrycka. De menar att det nästan är tryggare att vara i våldet, i familjen, för då har man kontroll över vad som händer, vem som vet vad, vad som är på gång.

Dessutom dokumenteras vittnesmålen polisen får in i olika PM. Detta avskräcker många, som är rädd att familjerna ska kunna utläsa att flickorna vittnat när förundersökningar eller domar släpps.

– Jag antar att det skulle vara möjligt att titta på sekretesslagstiftningen. Det kanske går att skapa regler som skapar en bättre sekretess och att man inte måste lämna ut allting alltid. Det måste vi inte nu heller, men det kanske går att gå längre med sekretesslagstiftning, säger Hilda Ramsten.

– Det vore ju önskvärt om det skulle spela en roll i de här ärendena.

Viktigt att lyssna på de som utsätts

Hon menar att det därför är väldigt viktigt att vi börjar lyssna på de som utsätts.

– Det händer ju att man väljer att istället ta sig hem på egen hand. Det här tror jag att myndigheterna kan vara ganska dåliga på att förstå.

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  
 
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet