Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVT har tidigare träffat Amal som var 16 år när hon övertalades att gifta sig med en man från hemlandet. Det var för ett halvt liv sedan, men hon blir fortfarande röjd emellanåt och lever därför ett liv på flykt. Hör henne berätta. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Hedersutsatta röjs – av myndigheter som ska ge skydd

Uppdaterad
Publicerad

Socialtjänst, polisen och domstolarna ska skydda barn och unga som utsätts för hedersvåld. Men istället blir de ofta röjda av myndigheterna, visar SVT:s granskning. I ett fall har det slutat med döden.

De gömda hedersflickorna – del 3.

Maria blev bortgift i Sverige under sommarlovet mellan åttan och nian. Hon flyttade in till sin mans familj men sen övertalade hon sin pappa om att få komma hem igen och bo hemma tills hon var 18.  

– Varje gång när han brukade komma till oss då brukade han våldta mig. Min familj brukade lyssna när jag skrek varje natt. Det kändes som att alla var döva när jag behövde hjälp. Mamma var helt döv när jag skrek.

Maria lyckades fly. SVT har under hösten följt flickor utsatta för hedersförtryck och våld som gömmer sig. Alla vi har träffat har någon gång fått sina gömställen röjda – av myndigheterna. 

– Tre gånger är det kommunen som har röjt mig. Jag slutade att lita på kommunen, tro på dem. Jag vågar inte.

Flickor har röjts – och dödats

SVT har gått igenom 30 fall av personer som gömts på grund av hedersvåld – och röjts. Det handlar bland annat om hedersutsatta som placeras i städer där släktingar bor, att adresser blir läckta eller att polisanmälan skickas hem till föräldrarnas adress.

Att gömda personer röjs har visat sig kunna få katastrofala konsekvenser. SVT har hittat fall där kvinnor både försvunnit och dödats – efter att deras gömställen röjts av myndigheter.

Ibland är det någon som personerna litar på som gett efter för familjens påtryckningar och berättar var den hedersutsatta är. Något myndigheterna missar är att familjemedlemmar kan ha ett egenintresse i att röja sina barn, systrar, barnbarn. För om de hjälper någon som vänt sig till myndigheter har de också brutit mot familjens heder. Många gånger står det mellan att ge upp information mot att själva bli misshandlade. 

Experter och poliser säger att det även är lika vanligt att flickorna röjer sig själva, det kan vi även se i vår granskning.  

Många rymmer hem 

Amal var 16 år när hon övertalades att gifta sig med en man från hemlandet. Han misshandlade henne i flera år, innan hon till slut lyckades fly. Det var för ett halvt liv sedan, men hon blir fortfarande röjd emellanåt och lever därför ett liv på flykt.

Hör hennes berättelse i klippet ovan.

– Jag har tappat min tillit till rättsväsendet om jag ska vara ärlig.

Hon har vänt sig till andra kvinnor och flickor i samma situation. De har träffats på stödboenden och skyddade boenden, och hjälper varandra med allt från skjuts till skydd. 

Maria och Amal bor nu i egna lägenheter och har jobb och nya sammanhang. De vågar inte berätta för någon varför de har skyddad identitet – det räcker med att rykte ska ta fart för att de ska jagas igen.

– Jag tycker att kommunerna måste skaffa sig bättre kunskap. Varje papper de hanterar är ett liv, säger Maria.

Maria och Amal heter egentligen något annat.

Har du en egen berättelse? Kontakta SVT:s granskande reportrar

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  
 
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Flickors sexuella beteende hör också samman med förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. 

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet