Polisstudenter vid en examensceremoni 2009. Peronerna på bilden har ingenting med uttalandena i texten att göra. Foto: TT

Polisstudenten: Någon kvotering märks inte på utbildningen

Uppdaterad
Publicerad

Polisen anklagas för att kvotera in kvinnor till platserna på Polishögskolan och därmed diskriminera män. ”Det märks i alla fall inte på utbildningarna,” säger polisstudenten Nils, som pekar på att de flesta av hans klasskamrater ändå är män.

Själv ser han i stället just kvotering som ett möjligt bra verktyg för att öka jämställdheten inom kåren.

Förekommer kvotering och därmed diskriminering vid rekrytering till Polishögskolan? Polisen hävdar bestämt att så inte är fallet. Centrum för rättvisa menar motsatsen.

Sedan Polisen gått med på en förlikning efter att ha stämts för diskriminering av fyra män, tolkar organisationen det som att Polisen erkänner att man aktivt och i hemlighet jobbat med könskvotering till utbildningen.

Student: ”Det är ganska heterogent”

Polisstudenten Nils, själv studerande vid Polishögskolan, har från sitt håll svårt att se att ett sådant påstått kvoteringssystem i så fall skulle ha haft någon större effekt på rekryteringen.

– Det märks i alla fall inte på utbildningarna, kan jag säga. Det är ganska homogent. Det är nästan bara vita män som går där. Det är kanske 12, 13 procent som har invandrarbakgrund och 20 till 30 procent som är tjejer. Så nej, det är ingen diskriminering mot vita män på skolan när det kommer till rekryteringen, säger Nils.

Inte heller under rekryteringsprocessen märkte Nils av någon större skillnad på hur aspiranterna behandlades.

– Jag kände mig nog ganska lika behandlad. Det enda var att de till mig som kille frågade om jag hade problem med kvinnliga chefer. Det var en intervjufråga.

”Kvotering bra på kort sikt”

Han tror däremot att någon form av kvotering kan vara ett bra sätt att förändra hur poliskårens sammansättning ser ut.

– På kort sikt är kvotering bra, som ett medel att snabbt få upp rättvisa procentsatser, men jag tror inte på kvotering som att man skulle ha det för evigt och i all tid, utan som ett snabbt incitament, säger Nils.

Mångfald inom poliskåren är något som skulle gynna hela samhället, menar han.

– Dels för att vi ska spegla samhället, dels för att jag tror att mångfald bidrar till bättre arbetsmiljöer. I ett jämställdare samhälle måste vi sträva efter att det finns alla typer av grupper och kön representerade.

– Jag tycker att man behöver utöka mångfalden, men ibland tycker jag att man har väldigt kortsiktigt perspektiv.

Föreslår anonymisering av ansökande

Fokus, menar Nils, ligger ofta på att se till att få till jämställda siffror på Polishögskolan, medan merparten av de yrkesverksamma på Polismyndigheten består av män. För att få en mer jämställd könsfördelning där skulle man behöva ta in flera årskullar med nästintill bara kvinnliga polisstudenter.

Om man inte använder sig av kvotering är Nils förslag att man lägger större tilltro till den rena kompetensen hos de ansökande.

– Man skulle kunna anonymisera varje ansökan i sista steget, så att man inte vet om man tar in en kille eller tjej.

Fotnot: Nils heter egentligen någonting annat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.