Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Flera politiker har lyft fram partyknarkarna som en särskild grupp att komma åt för att strypa inkomsterna till kriminella gäng. Se några historiska exempel i inslaget. Foto: Lien, Kyrre/NTB/TT, Tim Aro/TT

Politikernas kamp mot festknarket får mothugg

Uppdaterad
Publicerad

De svenska partyknarkandet göder gängvåldet – och bidrar indirekt till våld och död. Retoriken mot den festande medelklassen har varit stundtals hård. Men kopplingen mellan narkotikakonsumtion och gängvåld är långt ifrån självklar, menar två experter.

2019 fick polisen i uppdrag att förstärka arbetet mot den illegala narkotikahandeln. Arbetet beskrevs som en viktig insats för att ”försvåra finansieringen av den organiserade brottsligheten” och för att öka tryggheten i samhället.

En grupp som ofta lyftes i debatten var de så kallade partyknarkarna.

– Den som tänker partyknarka ikväll, den ska veta att den är med och finansierar de här gängen, sa statsministern Stefan Löfven i augusti samma år.

Även i Sundsvall pekar man på festknarket som en orsak till den senaste tidens narkotikakonflikt.

Professorn: ”Feltänk”

Att narkotikahandeln är en stor inkomstkälla för kriminella gäng är välkänt. Det betyder inte att ett minskat partyknarkande skulle knäcka gängen, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

– Hela idén om att minska gängbrottsligheten genom att rikta insatserna mot sporadiska användare är feltänkt. Gruppen står för en relativt liten andel av narkotikamarknaden, säger han.

Inte heller påståendet om att man kan stoppa gängkriminaliteten genom att minska knarkandet i stort har särskilt mycket stöd i forskningen.

– Vi hade en illegal narkotikamarknad på 60-talet också, men då såg vi inte den här typen av eskalerande dödligt våld. Våldet har helt enkelt inte bara med knarket att göra. Bland annat är det en extremt lättkränkt miljö med unga män som skjuter för att döda – för att slippa att själva dö.

Kriminologen: Stoppa vapnen

Enligt Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, saknas ordentliga utvärderingar av polisens arbete mot den illegala narkotikamarknaden.

– Därför går det inte heller att säga vad de lyckats eller misslyckats med. Man har satsat mycket på att minska den öppna droghandeln på gatan och där har man nått viss framgång. Men vi kan ju konstatera att handeln med droger fortfarande pågår.

För att stoppa gänguppgörelser bör man snarare fokusera på våldet i sig, menar han.

– Det handlar dels om att stoppa tillgången på vapen. ”Sluta skjut” i Malmö är ett bra exempel på det. Det andra är att öka lagföringen. Polis och åklagare måste bli bättre på att låsa in de här skyttarna helt enkelt, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.