På 60-talet infördes obsklasser i svenska skolan. Där placerades elever med olika typer av studiesvårigheter och undervisningen skedde i separata klasser.
Under 90-talet ersattes obsklasserna av en inkluderingsmodell där eleverna började undervisas i de vanliga klassrummen.
Tre decennier senare anser flera politiska partier att det återigen finns ett behov att utöka specialundervisningen i svensk skola.
När SVT frågar samtliga riksdagspartier om de anser att elever med neuropsykiatriska diagnoser i större utsträckning bör ges specialundervisning i separata grupper – så svarade alla utom Vänsterpartiet “ja”.
– Vi måste jobba mer med nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper för att hitta de individuella lösningarna, säger Lars Hjälmered (M), utbildningspolitisk talesperson.
Lärarförbundet kritiska
Men Lärarförbundets ordförande är kritisk till förslaget och tror inte att det är rätt väg för att uppnå vare sig arbetsro eller ökade kunskapsresultat.
– Problemet handlar om att klasserna är för stora. Vi behöver fler lärare och möjligheter att samarbeta med speciallärare vid behov. För detta krävs att politikerna säkerställer en jämlik finansiering, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon tycker att förslaget lägger skuld på enskilda elever.
– Det är fel om man tror att man löser problemen i svensk skola genom att plocka bort vissa elever, säger hon.
Lars Hjälmered (M) säger att en utökad nivågruppering inte står i strid med faktorer som inkludering och jämlikhet.
– Men jag tror att vi måste vara ärliga med att vi behöver utgå från varje elevs förutsättningar och fallenheter om de ska lyckas, säger han.
Här kan du ta del av samtliga partiers svar på SVT:s enkät om skolpolitiken.
”En kamp mot vinster i skolan bäddar för tydligare vänster-höger konflikt” – hör SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein:
