Det som har blivit en av de största succéerna i telefonhistorien började med en julhälsning.

Neil Papworth arbetade vid tiden som IT-konsult med uppdrag åt mobiloperatören Vodafone. Eftersom de allra flesta telefonerna vid den tiden saknade stöd för tangentbord skrev han ”Merry Christmas” på en dator och skickade det till Richard Jarvis, teknikchef på Vodafone. Meddelandet plingade till i Jarvis telefon den 3 december 1992.

Sedan dess har åtskilliga biljoner sms sänts och tagits emot. Bara i Sverige skickade vi 18,5 miljarder sms i fjol.

Svenskt inflytande

De korta meddelanden som har blivit en global succé har också gett upphov till en egen språkkultur. Trots att det första sms:et skickades i Storbritannien så har faktiskt Sverige påverkat tekniken som ligger bakom.

Sverige har alltid legat i framkant när det gäller mobiltelefoni och i slutet av 1970-talet var NMT450-systemet (Nordisk Mobiltelefoni) färdigt att lanseras. Omvärlden förundrades och flera länder ville ha tekniken som utvecklats i samarbete mellan Televerket, Telenor och Tele Danmark.

NMT lanserades i Sverige 1 oktober 1981 och året efter beslutade Frankrike och Storbritannien att bygga ett gemensamt mobiltelesystem baserat på NMT-tekniken. De planerna gick dock i stöpet men ett nytt frö var sått, nämligen det som skulle bli nästa generation mobiltelefoner för Europa.

– Redan när NMT var tekniskt klart i slutet av 1970-talet hade de nordiska operatörerna börjat titta på digitala system, säger Bo Magnusson, då marknadschef på Televerket Radio.

1982 samlades de europeiska post- och telestyrelserna för att enas om en gemensam framtida standard för mobiltelefoner.

– De nordiska länderna var redan på banan och därför fick vi nyckelpositioner, säger Bo Magnusson.

Ramarna sattes

Man bildade en grupp som döptes till Group Spéciale Mobile. Under utvecklingsarbetet upptäckte man att det fanns outnyttjad bandbredd som kunde rymma annat än röstsamtal.

Mellan 1982 och 1992 var Thomas Haug ordförande för GSM-gruppen. Han berättar att man tidigt insåg att nästa generation mobiltelefoner måste kunna överföra data och att det då var naturligt att inkludera textmeddelanden.

1985 sattes ramarna för hur man skulle skicka de 160 tecken långa meddelandena. Tekniken fick namnet Short Message System, förkortat sms.

Lyckat samarbete

Mellan 1987 och 1990 ledde norrmannen Finn Trosby undergruppen i GSM-gruppen som utvecklade tekniken för textmeddelanden. Första tanken var att använda systemet som ett slags varningssystem för att meddela abonnenterna att de hade nya röstmeddelanden.

Systemet utvecklades också för att skicka meddelande till alla telefoner inom ett visst geografiskt område. Men snart insåg man nyttan med att använda systemet för mer än envägskommunikation. 

–Vi föreställde oss att det borde vara så att användarna skulle kunna skicka meddelanden till varandra, säger Finn Trosby, som fortfarande jobbar kvar inom den norska Telenor-koncernen.

Däremot var man inte medvetna om vilken enorm succé man var på väg att skapa.

– Vi hade ingen aning om att det skulle bli en sådan succé och v tänkte aldrig att folk skulle skriva sms till varandra. Vi trodde att folk skulle prata med varandra, säger Thomas Haug. 

1991 var GSM-projektet färdigutvecklat och 1992 lanserades det i Sverige. Nils Olander, intendent på tekniska museet beskriver GSM-projektet som det mest lyckade europeiska tekniksamarbetet. Däremot kom lanseringen olyckligt. 1992 skakades Sverige av den så värsta ekonomiska krisen i modern tid.

– Det fanns en negativ syn på GSM-tekniken, säger Nils Olander.

Stenbecks rea

I Sverige var Europolitan först med att erbjuda sms. 1993 kunde Televerket, numera hette Telia erbjuda sms till sina kunder. Seth Myrby var vid tidpunkten VD för dotterbolaget Telia Mobitel. Han berättar att man då såg sms som ett bihang och att få insåg vilken explosionsartad utveckling som väntade.

NMT levde kvar men blev allt mer utkonkurrerat av den nya tekniken. Att Jan Stenbecks Comviq, som redan utmanat det svenska monopolet snart började sälja telefoner för en krona, förutsatt att man tecknade abonnemang, beskriver Nils Olander som banbrytande.

Om tekniken nu var billig var det förhållandevis dyrt att ringa och därmed fick också kunderna upp ögonen för sms.

– Man hade inte råd att vara artig. Ett speciellt telefonspråk utvecklades, säger Nils Olander.

Thomas Haug menar att det var den låga kostnaden i förhållande till samtalen som gjorde sms till en framgångssaga.

– Jag tror inte att någon hade en aning att det skulle vara en väsentlig del av operatörernas inkomster.

Statistiken talar också sitt tydliga språk. Post och Telestyrelsens siffror över sms-trafik i Sverige sträcker sig från 1998 och framåt. 1998 skickades 44 miljoner SMS. I fjol var den siffran 18,5 miljarder sms.

– Det är en fantastisk kommunikationskanal. Man stör ju ingen annan, säger Per Sundell, intendent på tekniska museet.

Fortsatt populärt

Det är inte bara i Sverige som vi gillar att meddela oss i textform. Den globala sms-trafiken har ökat stadigt sedan millennieskiftet och 2010 skickades fem biljoner (fem tusen miljarder) sms. USA och Kina ligger i täten.

Vi har tagit tekniken till våra hjärtan och trots att det har fått konkurrens av tjänster som Viber, Whats Up och Facebook Messenger är sms:et långt ifrån dött.  

Enligt analysföretaget Informa väntas 9,4 biljoner sms skickas globalt 2016.