På en pressträff presenterade i dag finansminister Mikael Damberg (S) Finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna.
Den svenska BNP:n väntas växa med 3,1 procent i år, vilket är en nedrevidering med 0,3 procentenheter jämfört med förra prognosen.
Det här beror på att Rysslands invasion av Ukraina får konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen, menar regeringen.
– Kriget avspeglas i en oro för den ekonomiska utvecklingen, både bland hushåll och företag, säger Damberg.
Nästa år räknar man dock med en något högre BNP-tillväxt än väntat på 1,6 procent, mot tidigare 1,4 procent.
Kraftigt höjd inflationsprognos
Inflationsprognosen höjs samtidigt kraftigt till 4,6 procent i år, mot tidigare 2,1 procent. För 2023 räknar regeringen med att inflationen faller tillbaka till 1,8 procent.
– Högre inflation dämpar hushållens köpkraft och därmed konsumtionen – särskilt hushåll med låga inkomster drabbas av prisökningen, säger finansministern under pressträffen.
Regeringen räknar med att Riksbanken till följd av det snabbt stigande inflationstrycket behöver strama åt mer än man tidigare räknat med. Styrräntan väntas höjas 2023, till i snitt 0,60 procent och fortsätta upp till i snitt 0,80 procent 2024.
Sverige drabbas mindre än andra
Krigets effekt på svensk ekonomi bedöms dock bli något mindre än för många andra länder i Europa, menar finansministern.
– Detta tack vare ett mindre beroende av rysk gasexport, men också starka offentliga finanser och en robust arbetsmarknad.
