Johannes Knutsson har jobbat med polisforskning sedan mitten av 1970-talet och har de senaste åren varit professor i polisforskning på Polishögskolan i Oslo men gick nyligen i pension.
Han anser att regelverket för polisens vapenanvändning är för krångligt vilket gör att polisen skjuter för sent vid hotfulla situationer. De nuvarande reglerna finns i en så kallad skjutkunggörelse från 1969.
– När poliser bör och ska använda sina vapen borde ha förändrats för länge sen. Skjuter man till exempel mycket tidigt i ett förlopp behöver man inte skjuta på människor. Då räcker det att skjuta bredvid. Du har inte en chans om angriparen kommer på väldigt nära håll och attackerar med en kniv eller en yxa. Sannolikheten att polisen blir skadad är mycket större och framförallt, sannolikheten att angriparen blir värre skadad är mycket stor, säger professor Johannes Knutsson till SVT Nyheter.
För lite analys
Sedan 1990 har 36 personer dödats av polisen i Sverige. Men antalet dödsskjutna av polisen har ökat markant sedan 2013. De senaste sex åren har 19 personer avlidit efter skott från polis, varav sex personer under 2018.
Johannes Knutsson menar att svensk polis inte analyserar skjutningarna och därför inte heller kan dra någon lärdom om varför fler dödats de senaste åren.
– Vad är det för typ av händelser som ligger bakom den här ökningen? Finns det några ingångar eller någonting? De borde fundera mer på vad man kan lära sig av varför en person sköts till döds, menar Johannes Knutsson.
”Finland ett föredöme”
I Norge där polisen sällan bär vapen har fyra personer skjutits ihjäl mellan åren 2002 och 2016. Danmark har liknande antal döda som Sverige. I Finland använder man metoden med att skjuta i ett tidigare skede med mindre risk för dödliga skador. Där har sju personer dödats av polis sedan år 2000, betydligt färre än i Sverige.
– Finland ser jag som ett föredöme i de här sammanhangen, säger Johannes Knutsson till SVT Nyheter.