Likviditetsgarantier innebär att staten ger ett löfte om att skjuta till pengar om det skulle behövas, förklarar John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Idén med likviditetsstöd är att företagen egentligen inte ska behöva utnyttja dem. Man ger garantier till företag och andra institutioner som man tror är sunda men som just nu har svårt att få tag i pengar till sin verksamhet.

Hassler säger att det är omöjligt för honom att bedöma hur akut läget är, men om regeringen och myndigheternas bedömning stämmer anser han att förslaget är bra.

– Man gör bedömningen att läget är så allvarligt att det hade kunnat sätta igång konkurser i en del bolag redan på måndag och det menar man skulle kunna sprida sig till andra delar av det finansiella systemet. Gör man den bedömningen så är det viktigt att agera snabbt, på ungefär det sättet som man nu gör.

I ett läge där verksamheter som är betydelsefulla för hela ekonomin riskerar att få ont om pengar är det viktigt att staten kan hjälpa till, enligt Hassler. Funkar det som det är tänkt behöver inte staten förlora några pengar, understryker han.

– Ungefär på samma sätt som att man inte förlorade några pengar när man gick in och gav likviditetsstöd till banker under finanskrisen.

”Riskerar öka riskbenägenheten”

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, är desto mer tveksam till förslaget. Han anser att likviditetsstödet riskerar att leda till att energibolagen blir mer riskbenägna.

– Mitt förslag är att energibolagen som handlar på terminsmarknaden ska ta riskerna själva. Det kommer att göra dem mindre riskbenägna. Om man backar upp deras finansiella position med mer finansiella muskler så finns risken att de fattar beslut som så småningom ska betalas av skattebetalarna, säger han till Sveriges Radio Ekot i en direktsändning.

Hör professor John Hassler förklara mer om hur likviditetsgarantier fungerar i klippet ovan.