Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad är det som påverkar inflationen och varför är läget så unikt? Här förklarar Annika Alexius tre kategorier som påverkar inflationsläget just nu. Foto: Sara Cosar/Karin Fallenius/SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Professorn: Unikt inflationsläge – därför är det svårt med åtgärder

Uppdaterad
Publicerad

I Sverige har vi inte haft en inflation som beror på utbudsstörningar samtidigt som Riksbanken haft inflationsmål.

Vad betyder det då? Här reder Annika Alexius, professor i nationalekonomi, ut vad den höga inflationen beror på – och varför det är svårt med åtgärder.

Inflation mäter generell prisökning och stiger den får man helt enkelt mindre för pengarna. I maj låg inflationen på 7,2 procent, enligt siffror från SCB. Det är den högsta inflationssiffran sedan december 1991.

Det finns flera faktorer som avgör hur länge inflationen håller i sig och vad som kan bromsa den. En är huruvida den är importerad eller inhemsk.

– Det vi ser nu är framförallt importerad inflation för att den är hög i USA och Storbritannien. Och den är mer importerad än vad som syns i statistiken, till exempel taxiresor är en inhemskt producerad tjänst, men den har blivit dyrare för att bensinen har blivit dyrare, säger Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Typ av ”chock”

Man ser också till vilken typ av störning eller chock det handlar om. I Sverige beror inflationen framförallt på utbudschocker: priserna stiger för att det blivit dyrare, eller svårare, att producera. Priset på olja och vete har stigit på grund av kriget i Ukraina, och pandemin har skapat brist på till exempel halvledare.

Inflation kan också bero på hög efterfrågan, då stiger priserna för att konsumenter vill handla i en snabbare takt än man hinner producera. I Storbritannien ser man en efterfrågeinflation, med brist på arbetskraft och en prisökning som beror på hög efterfrågan. Där spelar också penningpolitiken roll.

– Den har varit expansiv med olika ekonomiska stimulanser under en lång tid, och det får effekt med fördröjning, säger Annika Alexius.

Unikt med inflationsmål

I Sverige har Riksbanken sedan 90-talet ett mål som innebär att inflationen ska vara konstant omkring två procent varje år. Stiger priserna snabbare än så höjer man räntan.

– Vid utbudschocker stiger både inflationen och arbetslösheten, vilket gör det svårt för centralbankerna att reagera på ett bra sätt. Det system vi har konstruerat med inflationsmål fungerar bäst vid efterfrågedriven inflation, säger Annika Alexius.

Till sist handlar det om huruvida inflationen biter sig fast eller är övergående – i videon går Annika Alexius igenom de tre faktorerna som påverkar dagens inflation.

Inflation: En ökning av den allmänna prisnivån, pengarna minskar i värde och man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Om priserna stabiliseras på en hög nivå ökar inte inflationen.

Utbudsinflation: Inflationen beror på ökade produktionskostnader, som att priset på olja eller livsmedel stiger, vilket gör att producenter och återförsäljare höjer priserna.

Efterfrågansinflation: Efterfrågan på varor och tjänster ökar i en takt som gör att produktionen inte hänger med, och priserna höjs på grund av hög efterfrågan.

Penningpolitik: Syftar till att pengar ska behålla sitt värde över tiden. Centralbankerna påverkar detta genom att påverka kostnaden och tillgängligheten på pengar. 

Finanspolitik: Ett sätt för staten att påverka efterfrågan i ekonomin genom skatter och offentliga utgifter.

Riksbankens tvåprocentsmål: Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil. 1993 infördes ett mål om att den ska ligga på två procent per år. När inflationen ligger långt över det målet kommer Riksbanken trycka tillbaka den genom att höja räntan.

Överhettad ekonomi: Innebär att efterfrågan har vuxit snabbare än produktionskapaciteten under en längre period.

Källa: Riksbanken.se, ekonomifakta.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer