Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, menar att Sverige håller på att slarva bort sina unika förutsättningar att sänka transportsektorns koldioxidutsläpp. Foto: TT arkiv/Lunds universitet

Professorn: Etanolen måste in i finrummet igen

Uppdaterad
Publicerad

Svenska politiker var tidiga med att lyfta fram etanol som alternativ till fossila fordonsbränslen, men nu har man snart slarvat bort det som kunde gjort Sverige världsledande. Det hävdar professor Pål Börjesson:
– Den kunskap som svenska skattebetalare bekostat kommer nu till användning i bland annat Indien och Kina. Det är på sätt och vis kul, men vi själva drar ingen nytta av den.

Sågspån och halm – det är av sådana råvaror etanol ska tillverkas i framtiden. I Sverige var man tidigt ute med försök att jäsa cellulosa till sprit. Satsningarna kostade många miljarder, men någon tillverkning kom aldrig igång. Enligt Pål Börjesson är det nu länder som Indien, Kina och Brasilien som blir först med kommersiell tillverkning.

– Tekniken funkar. I princip skulle Sverige kunna bygga en anläggning i morgon som skulle bära sig ekonomiskt.

Självförsörjande

Han är professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola och hävdar att Sverige i skulle kunna bli självförsörjande på hållbara transportbränslen, tillverkade av rester från skogsindustrin eller odlade på outnyttjad jordbruksmark. Dessutom att den förädlingsindustri som detta kräver skulle vara ekonomiskt lönsam för samhället.

Liknande tongångar hördes från svenska politiker i början av 00-talet, men numera är det knäpptyst. Åtminstone om etanolen, trots att det aldrig varit tydligare att de fossila bränslena måste ersättas med förnybara – och det snabbt.

Nu fruktar Pål Börjesson att Sverige slarvar bort möjligheterna samtidigt som den infrastruktur som byggts upp för etanolbränslet E85 håller på att monteras ned:

– Staten har fortfarande möjlighet att gå in med enkla styrmedel och visa att man tror på etanolen. Men händer inget tror jag tyvärr att det snart är kört.

Osaklig kritik

E85 brottas dock med ett skamfilat rykte, en baksmälla efter etanolboomen på 00-talet. Kimatnyttan blev ifrågasatt och föroreningar i bränslet orsakade motorproblem. Både politiker och konsumenter tappade intresset. I dag är försäljningen av E85 försvinnande liten, trots att bränslet fortfarande går att tanka på de flesta mackar. Tragiskt, menar Pål Börjesson.

– En del tekniska problem var barnsjukdomar, annat del av en negativ kampanj som i efterhand visade sig vara osaklig. I dag finns varken miljömässiga eller tekniska skäl att välja bort E85 – tvärtom. Alla hållbara system behövs om vi ska lyckas ersätta bensin och diesel.

Fakta om fordonsetanol och E85

Visa
  • Etanol – vanlig sprit – är i särklass världens mest använda biobränsle (73,2 procent) framför växtbaserad biodiesel RME /FAME (22,2 procent) och förnybar HVO-diesel från avfall (4,6 procent).
  • Etanol kan tillverkas genom jäsning av en mängd olika råvaror, bara de innehåller stärkelse. Vanligast är rester från tillverkning av rörsocker, men även spannmål.
  • Det går också att tillverka etanol av avfall – exempelvis rester från livsmedelsindustrin. Genom särskilda processer går det även att omvandla cellulosa från exempelvis hö och sågspån till alkohol.
  • Tillverkas etanol av grödor som annars skulle blivit mat är klimatnyttan starkt ifrågasatt. Enligt forskare är det slöseri med resurser och gör mer skada än nytta för klimatet. Dagens etanoltillverkning följer hållbarhetsregler och krav på godkända råvaror för att certifieras.
  • Den största etanoltillverkaren i Sverige kan av tre kilo vete producera ett kilo etanol, ett kilo proteinrikt djurfoder och ett kilo kolsyra – som säljs vidare till livsmedelsindustrin.
  • En stor del av världens etanol används för låginblandning i bensin för att på så sätt minska koldioxidutsläppen. I Brasilien blandar man i 22 procent etanol, i USA är det tillåtet med 15 procents inblandning och i flera EU-länder säljer man E10-bensin med 10 procent etanol.  I Sverige är det 5 procent etanol i vanlig bensin.
  • Etanol innehåller mindre energi än motsvarande mängd bensin. En etanolbil drar därför ungefär 25 procent mer bränsle per kilometer. Tack vare lägre pris har E85 oftast ändå varit billigast att köra på med undantag för åren 2015-2018 då politikerna införde en särskild etanolskatt som nu tagits bort.
  • Utsläppen av fossil koldioxid från E85 är i dag ungefär mellan 60 och 80 procent lägre än från bensin. Många av dagens bensinbilar går enkelt att bygga om till etanoldrift. I Finland och Frankrike betalas bidrag till den som konverterar sin bil.
  • Etanol är inte särskilt effektivt som fordonsbränlse. Mycket energi går förlorad i tillverkningen och förbränningen, särskilt om man jämför med elektriska fordon. Men eftersom både bilarna och infrastrukturen i form av transporter och tankställen redan finns på plats, skulle det vara ett relativt billigt sätt att snabbt minska koldioxidutsläppen från den svenska bilstrafiken.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet