”Våra barn har sex månader på sig att säga om de vill ha ut sin laglott”, säger Margareta Brattström, professor i civilrätt, särskilt inom familjerätt, vid Uppsala universitet. Foto: Privat, Kallestad, Gorm/NTB/TT

Professorn: De flesta vill att barnet ska få ärva

Publicerad

En änka eller änkeman kan hamna i kläm med bonusbarnen vad gäller arv – på grund av den så kallade ”laglotten”. Men familjerättsliga lagar måste ha acceptans i samhället, säger Margareta Brattström, professor i civilrätt.

– Har man barn så vill man i nästan alla fall att barnet ska ärva.

I den nya SVT-serien ”Allt går i arv” berättar Zara om hur hon tvingades sälja sitt hem efter makens död. Detta trots att makarnas testamente fastslog att ”den gemensamma bostaden och bohaget ska tillfalla den efterlevande på dennes lott”.

Men makens tidigare barn, tillika Zaras bonusbarn, har rätt att få ut hälften av sitt lagstadgade arv (laglott).

Arvs- och testamentsrätten speglar en balans mellan olika intressen, enligt Margareta Brattström, professor i civilrätt, särskilt inom familjerätt, vid Uppsala universitet.

Enligt Margareta Brattström finns det fall där änkan hamnar i kläm – men lika många där ett eller flera barn blir lidande.

Ett exempel är ett fall som nyligen avgjordes i Högsta domstolen, där en man före sin död överförde runt 120 miljoner kronor till sin nya hustru.

– Det var att jämföra med att testamentera, och då hade barnen rätt till laglotten – även om det inte skett genom ett testamente, säger Margareta Brattström, som är verksam vid Uppsala universitet.

”Vill att barnen ska ärva”

Senast 2018 skrev advokaten Svante Thorsell en debattartikel i GP om att barnens rätt till laglott borde begravas. Han kallade laglotten för ett ”förlegat tvångsarv” och hävdade att fokus borde ligga på arvlåtarens vilja – inte de sociala banden.

Margareta Brattström säger att familjerättsliga regler måste ha acceptans i samhället.

– Det har nationalekonomer ganska nyligen gjort stora undersökningar på. Har man barn så vill man i nästan alla fall att barnet ska ärva. Det är väldigt sällan som testamente används för att göra barn arvlösa.

Kan skyddas på andra sätt

I dagens samhälle är det dessutom få som är beroende av arv för sitt livsuppehälle, hävdar Margareta Brattström. Professorn nämner att efterlevande make och sambo skyddas genom regler om bodelning – ett skydd som kan stärkas genom att teckna livförsäkring med förmånstagarförordnande.

Margareta Brattström poängterar också att den avlidnes barn kan välja att avstå från sin laglott.

– Det är en jätteviktig poäng. Var och en av oss har rätt att skriva precis vilket testamente vi vill, men våra barn har sex månader på sig att säga om de vill ha ut sin laglott. Säger man det inte inom sex månader, från att man blir delgiven testamentet, då gäller testamentet fullt ut.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.