Om du är symptomfri och ditt självtest visar negativt, finns det mindre än 1 procents risk att ditt test är ett så kallat falskt negativt test. Men Sophia Hober menar att sannolikheten att testet visar fel är större än så.

– De här testerna fungerar inte lika bra om du har låga virusnivåer. När man räknat ut tillförlitligheten på antigentester har man använt sig av tester där personerna har höga virusnivåer.

”Måste ha tydliga symptom”

Enligt Folkhälsomyndighetens prestandakrav för självtester bör testerna ha en känslighet på 90 procent och en specificitet på 99 procent. De tester som SVT har tittat på har hållit sig inom FHM:s ram och är dessutom CE-märkta.

Trots det menar Sophia Hober att man inte ska förlita sig på antigentesterna i för stor utsträckning, i synnerhet inte om du är symptomfri. 

– Har du tydliga symptom så kommer testen förmodligen stämma bättre överens med de siffrorna som står på förpackningarna, säger hon.

På marknaden finns åtminstone en handfull märken som erbjuder självtester. Vanligast är antigentest via ett näsprov, men det finns åtminstone en variant där man tar salivtest istället.

– Jag skulle förorda näsprov, om man överhuvudtaget funderar på att ta ett antigentest.

”Bra att testerna finns”

Anders Sönnerborg, virusprofessor på Karolinska institutet, är positiv till att testerna finns.

– Det är bättre än ingenting alls. På så sätt är de värdefulla och bra. Men man ska vara medveten om att negativt resultat inte innebär ”carte blanche”.

Även han menar att man ska ta testernas ”fina siffror” med en nypa salt.

– Man ska inte stirra sig blind på de här siffrorna. Har du ett positivt resultat kan du vara säker på att du är smittad, men får du ett negativt svar ska du inte vara så säker på att svaret stämmer.

I klippet ovan får du vet vilka självtester som är bäst.