Professorn sågar Romsons klimatpolitik

När det gäller klimatutsläpp är mat och framför allt kött- ett av de största problemen. Men som SVT:s granskning visat har politikerna höjt skatter på bilar, bränslen och transporter, men låtit maten och köttet vara. Detta ifrågasätts av professor Ing-Marie Green på lantbruksuniversitetet SLU.

– Man kan inte tala om en kostnadseffektiv miljöpolitik om man samtidigt säger att vissa källor till utsläpp av vissa oklara skäl skall uteslutas, säger Ing-Marie Green professor på SLU.

Regeringen förespråkar principen att ”den som smutsar ner skall betala”. Och inte minst miljöminister Åsa Romson talar ofta om behovet av ekonomiska styrmedel i miljö- och klimatpolitiken. I SVT:s granskning säger hon att det är bra om konsumtionen av nötkött går ner. Hon tror på ekonomiska styrmedel, men inte på mat eller kött.

– Att enbart fokusera på att det skulle handla om priset, jag är inte säker på att det är rätt lösning, säger Åsa Romson till SVT Nyheter.

Regeringen har nyligen återigen höjt skatten på bensin, och diesel. Professor Ing-Marie Green som är expert just på hur styrmedel skall användas tycker att klimatministerns resonemang och agerande inte hänger ihop. Om man säger det är viktigt med ”effektiva styrmedel”, som Åsa Romson ofta säger, blir det dubbelmoral menar hon:

– Som ekonom kan jag säga att om man skall ha kostnadseffektivitet i klimatpolitiken, måste man åtminstone ha undersökt kostnaden att minska köttkonsumtionen jämför med kostnaden att minska utsläppen från transporter, säger hon.

Höjning av skatt på bensin och diesel

Hittills har inga partier förordat klimatskatter på mat, eller kött. Den rödgröna regeringen har höjt skatten på bensin och diesel från årsskiftet, och det finns redan förslag på ytterligare höjningar med 44 öre per liter till 2016.

– Vi höjer skatten på bensin, och det är helt sant att regeringen inte har förslag om ökade miljöskatter på just nötkött ur klimatsynvinkel, säger Åsa Romson, till SVT Nyheter.

På SLU har forskare studerat effekterna av en köttskatt. Man räknade med en skatt på 25 kronor per kilo nötkött, eftersom nötkött ger ungefär 25 kilo utsläpp per kilo kött. Resultatet visar att man skulle få ner konsumtionen av nötkött, med 10 till 15 procent, vilket också skulle minska matens klimatutsläpp.

”Skatt på bensin och kött borde vara lika”

1 kilo nötkött motsvarar alltså 10 liter bensin i klimatutsläpp. Men på 10 liter bensin blir miljöskatterna 58 kronor. Räknar man med moms blir det totalt 86 kronor i skatt. Ett kilo nötfärs som ger lika mycket utsläpp har inga miljöskatter alls, bara lite moms, cirka 8 kronor i skatt. Professorn på SLU, menar att koldioxidskatten – alltså en krona per kilo koldioxid – borde vara lika, för både kött och bensin.

– Ekonomiska incitament spelar roll. Blir det väldigt mycket dyrare att åka bil, eller äta kött, gör du det troligen i mindre grad, säger hon.

Åsa Romson säger, när vi pressar henne på frågan, att det vore bra om konsumtionens av nötkött minskade. Men få politiker kan tänka sig en klimatskatt på köttet. Principen att ”förorenaren betalar” som egentligen alla partier står bakom, verkar inte gälla för kossor och biffar.

Blankt nej till förslag på köttskatt

Men detta är inget regeringen förordar, och Åsa Romsons miljöparti gjorde det inte heller tidigare i opposition. Och den förra alliansregeringen sa blankt nej till jordbruksverkets tankar om köttskatt. Man ville inte ens formulera behovet av att minska köttkonsumtionen. Regeringens hållning då var att det var bra att välja miljömärkt svensk kött, och att man borde minska utsläppen genom att minska matsvinnet.

Under intervjuerna med både professorn och klimatministern tar vi fram en bensindunk, och ett kilo nötfärs och frågar vilken man snarast borde höja skatten på för klimatets skull.

– Jag skulle definitivt höja skatten på kött, nötköttet, säger professorn.

Miljöminister Åsa Romson valde att höja på bensinen.

– Ja men hon driver heller inte någon kostnadseffektiv miljöpolitik, det kan vara en förklaring, säger professor Ing-Marie Green.

Åsa Romsons förklarar varför hon vill höja skatterna på bensindunken, men inte på köttet.

– Det kanske är lite lättare att prioritera att man cyklar och hämtar barn, eller tar buss eller tåg, eller åker kollektivt från förskolan, för att minska transportutsläppen. Men däremot vill man ställa mat på bordet, och vissa dagar i veckan väljer man att ha köttfärssås till spaghettin. Det är många barn som gillar det, säger hon.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Köttet och klimatet

Mer i ämnet