Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Det svåraste har varit att inte anhöriga har kunnat vara hos patienterna”, säger Christina Agvald Öhman, överläkare och fackombud intensivvårdsavdelningen Karolinska Huddinge om situationen för de som arbetar inom IVA-vården. Foto: Lars Lyrefeldt/SVT

Psykisk ohälsa hos vårdpersonal i spåren av corona

Uppdaterad
Publicerad

Arbetsbelastningen vid hanteringen av covid-patienter utgör en allvarlig hälsorisk för vårdpersonalen bedömer flera sjukhus, det visar en genomgång som SVT Nyheter gjort. 
Samtidigt oroar sig många läkare och sjuksköterskor för otillräcklig återhämtning i höst då vårdskulden ska betas av.

Vårdpersonal som hanterat covid-patienter riskerar psykisk ohälsa på både kort och lång sikt, framgår det av riskbedömningar från nio olika sjukhus som SVT Nyheter har tagit del av.

Oro kring etiska frågor, stress över att ha för många patienter, otillräckligt stöd, och brist på återhämtning är några exempel på risker som pekas ut. 

– Jag tror att det finns en del som kommer att ha problem efteråt. Som intensivvårdsläkare är man van, men det är klart att man blir stressad, säger Christina Agvald Öhman, överläkare på intensivvårdsavdelningen och fackligt ombud vid Karolinska sjukhuset i Huddinge.

På Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har man analyserat riskerna och kommer fram till att otillräcklig återhämtning för personalen på covid-19-enheten kan ha katastrofala konsekvenser. 

Brist på skyddsutrustning och medicin skapade stress

Utöver den medicinska och etiska stressen har bristen på skyddsutrustning och läkemedel tillfört ytterligare en allvarlig stress, kommer Karolinska sjukhuset fram till i sin riskbedömning. 

I en rapport publicerad vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Region Stockholm flaggar man nu för arbetsgivarens ansvar att ta höjd för den psykiska ohälsan hos vårdpersonalen. 

– Det finns nya covidstudier som visar på en ökad förekomst av depressiva symtom, ångest och sömnproblem, säger Lene Lindberg, docent och psykolog.

Snabb spridning och okänt förlopp skapade katastroflägen

Coronavirusets snabba spridning och okända sjukdomsförlopp under våren tvingade flera av Sveriges sjukhus att gå upp i förstärknings- eller katastrofläge. Samtidigt fanns lite, eller ingen evidensbaserad forskning att ta del av. Till exempel behövde läkarna hantera många akuta, ovana, tubstopp på patienterna.

– Man är kanske fem minuter från ett hjärtstopp, och det gäller att fort som tusan byta de här tuberna. Det har varit många sådana incidenter, säger Christina Agvald Öhman. 

Samtidigt väntar framflyttade operationer och annan specialistvård till hösten. I enkät framtagen av Läkarförbundet framgår det att 85 procent av läkarna känner en oro inför vårdskulden. 

Även Vårdförbundet understryker behovet av tid för återhämtning, och larmar nu inför arbetsgivarnas schemaläggning i höst. 

– Om inte arbetsgivaren gör tillräckligt så kommer vi att se ökade sjuktal i höst, säger Sineva Ribeiro, ordförande vid Vårdförbundet.

FAKTA

Visa

SVT Nyheter har tagit del av riskbedömningar från covid-19-avdelningar från följande nio sjukhus:

Karolinska sjukhuset (Solna, Huddinge)

Södersjukhuset

Danderyds sjukhus

Sahlgrenska universitetssjukhus

Skåne Universitetssjukhus (Malmö, Lund)

Lindesberg

Mälarsjukhuset

Länssjukhuset Ryhov

Umeå Universitetssjukhus

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer