Pulsträning i skolan populärt men studier dissar effekterna

Uppdaterad
Publicerad

Många skolor har hakat på trenden med fysisk träning i skolan som till exempel pulspass för att förbättra inlärning och betyg. Men det är bara ett problem – flera färska genomgångar av forskningen bakom ger inget stöd för att det funkar.

– Det finns ju de som säljer in fysisk aktivitet som det bästa sedan skivat bröd, men ska man föra in något i skolan ska det vara evidensbaserat, säger forskaren Daniel Berglind.

Det finns mycket forskning som visar att hjärnan mår bra av fysisk aktivitet, och om man väcker hjärnan med rörelse och träning så klarar man olika mentala tester bättre.

– Det finns väldigt starka evidens för att om man är aktiv, springer på ett löpband till exempel, och sedan gör ett kognitionstest, alltså hur rapp du är i skallen, så kommer du prestera bättre jämför med om du klinkat på din dator i tre timmar. Det är klockrent, säger Daniel Berglind, som forskar om fysisk aktivitet på Karolinska Institutet.

Bättre kondis gav inte bättre betyg

Men, det betyder inte att eleverna blir duktigare och presterar bättre i skolan eller får bättre betyg. Tvärtom saknas entydiga belägg. En alldeles färsk forskningsgenomgång från institutet UKActive i England av 13 internationella studier visar att en förbättring av elevernas kondition varken gör dem bättre eller sämre i skolan.

– Det betyder ju inte att effekter inte finns eller att det är humbug men hittills har man inte kunnat visa några klockrena samband, säger Daniel Berglind.

Forskningen spretar

Skolverket redovisade i februari en utredning om mer rörelse i skolan. Myndigheten har tidigare föreslagit ytterligare 100 timmar idrott per år i skolan från hösten 2019. Men det är för hälsans skull. Efter att nu ha gått igenom den forskning som finns slår verket fast att det inte finns något tydligt stöd för att fysisk aktivitet som pulsträning förbättrar studieresultaten. Forskningen spretar och det är svårt att slå fast orsak och verkan. Det är inte visat att det är den fysiska aktiviteten eller konditionen som är själva orsaken till att eleverna gör bättre ifrån sig enligt vissa studier.

En stor amerikansk genomgång från American Collage of Sports Medicine 2016 ger en liknande bild. Där är slutsatsen att forskningen pekar på att fysisk aktivitet förbättrar inlärningen men studierna är små, motsägelsefulla och svaga. Fyspass förbättrar kognitiva förmågor och är bra för elevernas hälsa och välmående, men om det gör att eleverna presterar bättre i skolan återstår att bevisas skriver man.

Svenska barn rör sig för lite

Fyra av fem flickor och nästan varannan kille klarar inte målet att röra sig en timme om dagen. Och mer rörelse är förstås bra för motorik och hälsa, och kanske också mot stress och för ökad trivsel i skolan. Men det är alltså inte säkert att det gör eleverna bättre i matte eller svenska.

– Blir barnen mer aktiva och rör på sig så kommer det att förbättra hälsan, och det tycker jag är good enough, det är fantastiskt. Sedan kanske det finns övereffekter på skolprestation men så tycker jag inte att man ska sälja in det. Vissa tar det för långt och säger att mattebetygen kommer att bli 40 procent bättre bara vi får upp pulsen, men det funkar inte så, säger Daniel Berglind.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.