Regeringen ser mycket allvarligt på det inträffade, säger statsministern. Samtidigt framhåller hon att det som bedöms vara två detonationer skett på internationellt vatten och att det inte är ett angrepp riktat mot Sverige.

Magdalena Andersson är fåordig om vad som gör att det bedöms som sabotage.

– Det handlar om hur detonationerna skett och inom vilken tidsrymd, säger hon till SVT Nyheter.

Kontakter med bland annat Tyskland, Nato och Danmark har tagits. Däremot inte med Ryssland, som är en av ledningens ägare genom det statligt ägda bolaget Gazprom.

– Vi har inte varit i kontakt med Ryssland, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Vill inte spekulera om motiv

En rad möten har också hållits i regeringskansliet under dagen och kvällen.

– Vi fortsätter att samla in fakta och information, både genom våra myndigheter och genom våra partners, säger Linde.

– Vi utesluter inga scenarier och vi kommer inte att spekulera kring motiv eller aktör. Det vi kan konstatera är att det handlar om ett troligt sabotage, fortsätter hon.

Sveriges regering har därmed kommit till samma slutsats som sin danska motsvarighet, som tidigare på tisdagskvällen uppgav att man betraktar läckorna som ett resultat av ”medvetna handlingar” och att det inte kan röra sig om en olycka.

”Händelse utöver det vanliga”

Den danska marinen har förhöjt sin närvaro i området runt Bornholm och försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppger att den svenska marinen står redo att bistå dem vid behov. Försvarsmakten har gjort ”beredskapsanpassningar” med anledning av händelsen.

– När vi bedömer troligt sabotage är det en händelse utöver det vanliga. Vi kommer att arbeta intensivt med den här frågan under den kommande tiden, säger Hultqvist.

Det misstänkta sabotaget betraktas inte som en krigshandling.

– Det kan vi inte göra, däremot är det en händelse som inte är normal, säger Hultqvist.