Foto: TT arkiv

S lovade mindre skolklasser – blev tvärtom

Uppdaterad
Publicerad

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna mindre klasser. Skolan var ett av huvudprioriteringarna, sa Stefan Löfven. Men trots löftet har klasserna tvärt om blivit större, visar SVT:s granskning.

Löftet om mindre klasser var ett av de högst prioriterade inom skolan. Även Alliansen lovade mindre klasser. Stefan Löfven (S) presenterade partiets vallöfte i Almedalstalet 2014:

Konkreta löften

”Elever skulle få mer tid med sin lärare”, sa Löfven och i de första årskurserna skulle klasserna ”minska med upp till 5 elever per klass.”

När Socialdemokraternas valmanifestet presenterades stod ”mindre klasser” överst på listan av skolsatsningar och det skulle åstadkommas med beslut redan under regeringens första 100 dagar. Sa man. 

Nu har det gått 3 år, 1.100 dagar, och den sista höstbudgeten i mandatperioden är lagd. 

Större klasser

Och statistiken visar att klasstorlekarna i landet i stället har ökat. Siffror som Skolverket tagit fram åt SVT visar att det gäller i hela grundskolan, och i genomsnitt har klasstorleken ökat med nästan en elev per klass om man jämför 2014. 

Vi besöker en tredjeklass med 26 barn i Ulriksdalsskolan i Solna. Här har klasserna växt, delvis eftersom det flyttat in fler i bostadsområdet. I första årskursen med 6-åringar är det 30 barn i klassen.

Ekonomiska skäl

Rektor Lena Lundström tycker inte klasstorlek är så avgörande för undervisningen. Det handlar om att anpassa efter gruppens behov. Men ekonomin tvingar henne att ha större klasser, säger hon om hon skall få in tillräckligt med skolpeng, för att ha råd med t ex stödinsatser.

– Med större klasser får vi större budget så vi har flexibilitet att göra de extrainsatser som behövs, säger hon.

Störst i städerna

Framför allt i storstäder är klasser på 28, 30 eller ännu fler elever vanligt.  Genomsnittet i landet stannar på 20 barn. Det beror på att många skolor i landet har små klasser, det drar ner genomsnittet.

Men enligt Skolverkets statistiker så talar alla indikationer på att klasserna överlag har blivit större. En del handlar om ökad invandring, men den förklarar bara en mindre del, menar skolverket.

Barnkullar och behörighet

Det handlar också om brist på lärare och om stora barnkullar där skolorna inte parerar med nya klasser, utan istället fyller på dom som redan finns. För siffrorna visar samtidigt på ökat lärartäthet, även om det också blir fler lärare utan behörighet. 

När finansministern presenterade sin budget i veckan, pratade hon hellre om satsningar på 20.000 nya anställda i skolan, än om vallöftet om mindre klasser. 

Finansministern: ”Inte bra”

– Ja, när det gäller klasstorlekar har jag inte statistiken i huvudet, säger finansminister Magdalena Andersson (S):

Enligt skolverket har det blivit större klasser, – kommetar?

– Det är naturligtvis inte bra, vi vill ju att klasserna skall bli mindre. Det måste vi fortsätta jobba med, säger ministern.

Magdalena Andersson menar att just för de första skolåren finns det forskning som visar att klasstorleken är viktigt för studieresultaten. Men enligt skolverkets siffror är det allra mest på lågstadiet som klasserna blivit större.

Mest i lågstadiet

På högstadiet har det gått från 21,3 till 21,9 barn per klass. I lågstadiet har det ökat från 18,9 till 19,8 – nästan ett till barn i varje klass.  

Hur känns det när ni lovar mindre klasser, så blir de större? 

– Självklart så är det viktigt att vi kan anställa fler i skolan, det är något vi vill fortsätta utveckla. Därför vill vi satsa ytterligare 6 miljarder bland annat för att minska klasserna, säger Magdalena Andersson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer