Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Frivillighet och motivation kommer vara väldigt viktiga även framöver”. Hör försvarsminister Pål Jonson om hur ett Natomedlemskap kan påverka värnplikten. Foto: Mats Andersson/TT/Mikael Eriksson/SVT

Regeringen vill att fler gör lumpen – kan bli 10 000 värnpliktiga om året

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill se 10 000 värnpliktiga per år i framtiden. Det innebär att närmare var tionde ung person i framtida årskullar kan få göra värnplikten. Nu utreder man också om ett medlemskap i Nato skulle innebära att värnpliktiga behöver tjänstgöra utomlands.

I dagsläget gör mellan 5 000 och 6 000 unga värnplikten. Det är beslutat sedan tidigare att antalet ska öka till 8 000 år 2025.

Det räcker dock inte, menar regeringen. Någon gång mellan år 2030 och 2035 vill man att 10 000 personer gör värnplikten.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT Nyheter.

En av tio kan kallas in

Han vill också utöka antalet anställda soldater från cirka 5 000 till 7 000. Värnplikten är numera könsneutral, därmed så räknar regeringen med att runt var tionde person i framtida årskullar ska göra värnplikten.

– Då får vi en summa av närmare 110 000 tjejer och killar att välja på, av dem tror jag ungefär 10 000 kommer att göra värnplikten, säger Pål Jonson.

I linje med ÖB:s önskemål

Antalet ligger i linje med vad Försvarsmakten rekommenderade tidigare i höst. År 2030 bör antalet värnpliktiga vara 10 000, har överbefälhavare Micael Bydén sagt till SVT.

Socialdemokraterna har sedan tidigare satt målet till samma antal värnpliktiga men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Peter Hultqvist (S), försvarspolitisk talesperson.

Utreder utlandsplacering

Det finns frågor kring vad ett Natomedlemskap innebär för värnplikten och eventuell utlandstjänstgöring. I dagsläget är det inte reglerat om personer som gjort värnplikten kan skickas utomlands. Därför utreder nu regeringen i vilken utsträckning det är möjligt och om det behövs ny lagstiftning.

– Lagen säger att värnpliktiga ska användas vid försvar av Sverige, det är ju en definitionsfråga var det börjar. Vi har tillsatt en utredning som ska återkomma i höst som tittar på lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige, säger Pål Jonson.

Det gäller färdigutbildade värnpliktiga, inte de som går grundutbildning.

Om man är anhörig till en person som ska göra värnplikten i framtiden, ska man vara orolig för att ens son eller dotter skickas utomlands?

– I grunden inte, frivillighet och motivation kommer att vara väldigt viktigt även framöver, säger Pål Jonson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.