Efter 90-talskrisen drev en riksdagsmajoritet igenom ett antal strama regler kring hur regeringen får handskas med budgetpengarna. Bland annat ska budgeten varje år, över en konjunkturcykel, gå med överskott. I dag handlar det om en tredjedels procent av BNP. Det ger runt 20 miljarder kronor per år som har använts för att betala av statsskulden.

Sveriges statsskuld var 2020 cirka 26 procent av BNP.

Ändrade förutsättningar

Överenskommelsen om det så kallade finanspolitiska ramverket gäller till 2026 men nu vill finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Åsa Lindhagen (MP) att målet om ett överskott slopas tidigare eftersom de anser att förutsättningarna har ändrats. Något de skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet på tisdagen.

– Vi befinner oss just nu i en akut klimatkris och vi har väldigt stora behov av att investera. Vi behöver ställa om industrin så att den blir hållbar, vi behöver satsa på järnvägen, bygga ut elnätet och rusta oss för de klimatförändringar som sker. Då är det inte rimligt att vi har ett krav på att vi ska göra överskott när vi har de här stora behoven.

Låg statsskuld

En majoritet i riksdagen kom överens om ramverket just för att inte ansvarslösa politiker ska sätta sprätt på pengar som kanske inte finns. Vad har ändrats?

– Vi har ju en av Europas allra lägsta statsskulder och väldigt goda finanser. Och om vi inte gör den här omställningen som krävs då kommer det bli väldigt, väldigt dyrt i framtiden, säger biträdande finansminister Åsa Lindhagen (MP) till SVT.