För att få komma till Sverige för att arbeta ska man få en lön på minst medianlönen, runt 33 000 kronor. I alla fall om man inte är EU-medborgare eller tillhör någon av de yrkesgrupper, oklart vilka, som ska undantas.

Det är innebörden av regeringens förslag för att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen.

Kritiken: Hotar konkurrenskraft

Beskedet har mötts av kritik från flera arbetsgivarorganisationer, däribland Industriarbetsgivarna. Vd:n Per Hidesten menar att Sverige riskerar att gå miste om stora investeringar i den gröna omställningen.

– Det försämrar den svenska konkurrenskraften, säger han.

– Regeringen gör ett stort ingrepp i den svenska modellen genom att prata om lönegolv.

Liknande kritik har kommit från andra tunga organisationer på arbetsgivarsidan, bland andra Svenskt Näringsliv och Almega.

LO har i sin tur kritiserat att regeringen valt en modell med lönegolv och undantag för vissa yrkesgrupper.

”Det finns en enklare lösning och det är behovsprövning”, skriver ordföranden Susanna Gideonsson till TT.

S: En schweizerost

Även S, som gav i uppdrag att utreda den nu skrotade behovsprövningen mot arbetsmarknaden, sågar undantagen.

– Det blir som en schweizerost av undantag och många fler arbetskraftinvandrade som vi inte har behov av i Sverige kan komma hit, säger Anders Ygeman (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Han köper inte kritiken från näringslivet om att förslaget skulle vara ett hot mot svensk konkurrenskraft – det finns alltjämt 27 medlemsländer i EU varifrån arbetsgivare kan rekrytera personal, menar han.

– Jag har svårt att se varför diskare från Bangladesh eller städare från Irak skulle ha någon unik kompetens som är avgörande för svensk konkurrenskraft.