Sveriges riksåklagare Petra Lundh (vänster) föreslår ett antal krav för att få en bättre rättsprocess.I somras inträffade en skjutning i Sollentuna norr om Stockholm, där två män sköts. Foto: TT, Christine Olsson/TT

Riksåklagaren om gängvåldet: Utred anonyma vittnen

Uppdaterad
Publicerad

Vittnesskyddet behöver stärkas och straffrabatten för personer som är 18-21 år och begår grova brott bör tas bort. Det är ett par av de åtgärder som åklagare och polis tagit upp på onsdagens möte om gängvåldet.

Under mötet med alla riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna, framförde riksåklagaren Petra Lundh och rikspolischefen Anders Thornberg vad rättsväsendet behöver för att bekämpa det grova våldet i Sverige.

Petra Lundh nämner flera åtgärder för att fler ska våga bryta tystnadskulturen och vittna om skjutningar: Man vill utöka vittnesskyddet, låta misstänkta brottslingar få lägre straff om de vittnar och utreda möjligheten att ha kronvittnen.

Anonyma vittnen: ”Ett viktigt verktyg”

Ytterligare ett förslag är att tillåta anonyma vittnen. Det beskriver Petra Lundh själv som kontroversiellt, men något som behöver utredas. Hon säger att hon diskuterat frågan med riksåklagarna i Danmark, Finland och Norge. Där är anonyma vittnen tillåtna.

– Det används sällan och i väldigt speciella fall, men alla tre riksåklagarna säger att det är ett viktigt verktyg att ha med sig i verktygslådan, säger Petra Lundh till SVT.

Bort med straffrabatt för grova brott

En annan åtgärd som föreslogs är att ta bort straffrabatten för personer som är myndiga men inte fyllt 21 år, och döms för grova brott. I dagsläget kan personer som är under 21 år inte dömas till livstids fängelse. I Ungdomsreduktionsutredningen som lades fram i december, där Petra Lundh var särskild utredare, föreslogs att straffrabatten helt skulle slopas för åldrarna 18-20. Då sade flera tunga remissinstanser nej.

Åklagare och polis vill också att straffen skärps för personer som förmår barn och ungdomar att begå grova brott, enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Vill läsa krypterade meddelanden

Åklagare och polis vill också få tillgång till fler hemliga tvångsmedel, som hemlig dataavläsning. Kriminella använder ofta krypterade appar som Whatsapp eller Signal, vilket riksåklagaren beskriver som ” ett stort problem som hindrar oss att komma vidare i brottsutredningar”.

Till sist ska man även vilja utreda hur myndigheter ska kunna ta mer pengar och värdesaker i beslag från kriminella.

– Vi behöver titta på alla möjligheter eftersom det i de här miljöerna ofta är mer kännbart att bli av med pengar och värdefulla saker än att få ett straff, säger Petra Lundh.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.