Vice riksbankschef Lars E O Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan.
Karolina Ekholm reserverade sig samtidigt mot räntebanan. Hon vill höja räntan långsammare framöver.
Riksbanken räknar med att man måste fortsätta höja räntan framöver, helt i linje med tidigare prognos över räntebanan.
Reservationerna prissätts
Mer intressant än själva räntebeskedet är, enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, att två ledamöter reserverade sig mot räntebanan, Riksbankens prognos för reporäntans utveckling, och förordade en lägre ränta i slutet av prognosperioden.
-Det är ju någonting som marknaden prissätter, en betydligt lägre reporänta på längre sikt än vad Riksbanken själva målar upp. Och där räknar vi med att det kommer korrigeringar längre fram.
”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Samtidigt är inflationstrycket i dagsläget lågt, men det väntas stiga i takt med att konjunkturen stärks”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Banken bedömer samtidigt att återhämtningen i USA tar längre tid än väntat. Samtidigt har tillväxten i euroområdet varit oväntat hög. Sammantaget kommer det att dämpa utvecklingen ”något i Sverige på sikt”.
Elisabet Kopelman på SEB konstaterar att Riksbanksledningen fortfarande är oenig.
-Det finns några ledamöter som är lite mer bekymrade över utvecklingen i omvärlden, säger hon.
Lägre inflation i början
Under fjärde kvartalet i år beräknas reporäntan i snitt ligga på 0,9 procent. Därefter höjs den till 1,9 procent i snitt 2011 och 3,0 procent i snitt under året därpå.
Kvartal tre 2013 har banken höjt räntan till 3,8 procent, enligt prognosen.
Inflationen, mätt med konsumentprisindex, väntas i år hamna på 1,1 procent. Nästa år beräknas inflationen öka till 1,9 procent, för att fortsätta uppåt till 2,5 procent 2012.
Det innebär en något lägre inflationsprognos de första två åren och en höjning av inflationen 2012.
I sin prognos för svensk BNP räknar Riksbanken med en tillväxt på 4,1 procent 2010, 3,5 procent 2011 och 2,6 procent 2012.
Riksbanken höjer därmed årets BNP-prognos från tidigare 3,8 procent, men sänker samtidigt prognosen för åren därpå med 0,1-0,2 procentenheter.
TT
Så sätts styrräntan
Det är Riksbankens direktion med sex direktörer som avgör hur hög styrräntan ska vara.
Grundprincipen är att styrräntan höjs när ekonomin är på väg in i en högkonjunktur som brukar leda till högre inflation.
Räntehöjningen ska kyla av ekonomin och hindrar inflationen att stiga över Riksbankens mål på 2,0 procents inflation.
På motsvarande sätt ska Riksbanken sänka räntan när ekonomin är på väg mot lågkonjunktur.
TT