Migrationsminister Morgan Johansson (S). Foto: TT

Riksdagen klubbade igenom nya skärpta asylregler

Publicerad

Riksdagen klubbade i dag igenom de nya skärpta asylreglerna med stor majoritet. Fyra miljöpartister gick emot partilinjen och röstade nej. ”Med så tung kritik från remissinstanser tycker jag att man måste lyssna på dem”, säger Carl Schlyter (MP).

Efter en höst med rekordmånga asylsökande beslutade regeringen att vidta åtgärder för att kraftigt minska flyktingströmmen till Sverige.

I november presenterade regeringen sitt förslag till en ny tillfällig utlänningslag och på tisdagen röstades den igenom av riksdagen med stor majoritet. 240 ledamöter röstade ja, 45 nej, 30 avstod och 34 var frånvarande.

Avstod från att rösta

Kristdemokraternas och Liberalernas ledamöter avstod från att rösta på regeringens förslag, med undantag för Liberalernas Birgitta Ohlsson som röstade nej. Centerpartiet och Vänsterpartiet hade redan före omröstningen meddelat att de tänkte rösta nej. Det innebar att Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna baxade igenom förslaget.

– Vi avstod från att rösta på regeringens proposition, det är framför allt för att förhindra familjesplittring, säger Fredrik Hardt, Kristdemokraternas presskontakt för riksdagsgruppen, till SVT Nyheter.

Liberalerna anger samma skäl:

– Vi står bakom migrationsuppgörelsen som vi kom överens om i höstas, men inte regeringens påbyggnad som bland annat innebär att barnfamiljer splittras, säger Adam Alfredsson, pressekreterare för Liberalernas gruppledare i riksdagen, till SVT Nyheter.

Gick emot partilinjen

Fyra av Miljöpartiets ledamöter gick emot partilinjen och röstade nej: Jabar Amin, Valter Mutt, Annika Lillemets och Carl Schlyter. Den sistnämnde blev bara för en tid sedan petad från posten som EU-nämndens ordförande efter att ha gått emot partilinjen – och nu gör han det igen.

– Med så tung kritik från remissinstanser och hjälporganisationer tycker jag att man måste lyssna på dem. Det kommer färre flyktingar nu än på många år och vi borde ha tid att besinna oss och fatta ett beslut som är människovänligt och till fullo överensstämmer med Sveriges internationellla åtaganden, säger Carl Schlyter till SVT Nyheter.

Försvarar lagen

Migrationsminister Morgan Johansson (S) fortsätter att försvara lagen, som kritiserats av många. Han pekar på att inflödet av asylsökande i höstas blev ohanterlig.

– Även om vi har världens bästa mottagningssystem så har ju inte ens vi något trollspö som gör att vi på kort tid kan trolla fram hundratusentals bostäder, tiotusentals lärare och socialsekreterare och hundratals skolor. Det finns rent fysiska begränsningar för hur många vi kan ta emot, säger han till TT.

En del av kritiken mot den nya lagen rör begränsningarna i möjlighet till familjeåterföreningar. Men Johansson påpekar att väldigt många nyanlända fortsätter gå på de gamla reglerna.

– Vi kommer att göra fler familjeåterföreningar de kommande åren än vi förmodligen någonsin har gjort, säger han till TT.

Bryter mot barnkonvention

En annan kritik som har kommit mot förändringarna i utlänningslagen är att de bryter mot FN:s barnkonvention. Morgan Johansson säger att även invandringen för barnfamiljer måste vara reglerad, att regeringen i sin planering inför lagen gjort allt för att den ska följa FN-regelverk och EU-rätten samt att lagrådet tittat på saken.

– De hade inga invändningar i den delen, att det inte skulle leva upp till internationell rätt, säger han till TT.

Han medger att de tillfälliga uppehållstillstånden kommer att innebära mer pappersarbete för Migrationsverket, vilket är ytterligare en punkt i kritiken. Men det måste vägas mot de problem som det skulle medföra om inflödet av asylsökande vore lika stort som i höstas, säger han.

– Då skulle det vara helt omöjligt för Migrationsverket att fullfölja sitt uppdrag, särskilt som asylboendena är fulla, säger han till TT.

EU:s miniminivå

Reglerna träder i kraft den 20 juli och innebär att Sverige lägger sig på EU:s miniminivå för asylsökandes rättigheter. Den nya lagen omfattar alla som sökt asyl efter den 24 november förra året.

I korthet innebär reglerna att permanenta uppehållstillstånd ersätts av tillfälliga, med undantag för kvotflyktingar som fortfarande får permanent uppehållstillstånd. Skyddsbehövande får tillfälligt uppehållstillstånd i ett eller tre år beroende på om de är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande. Permanent uppehållstillstånd kan emellertid beviljas om en person kan försörja sig själv.

Begränsad anhöriginvandring

Möjligheten till anhöriginvandring begränsas. Bara de som får uppehållstillstånd i tre år som flykting har möjlighet till familjeåterförening, men då krävs att personen kan försörja familjen samt att man har en tillräckligt stor bostad av lämplig standard.

Dessutom försvinner skyddsskäl som särskilt ömmande omständigheter, om inte avvisningen strider mot svenskt konventionsåtagande.

Både Moderaterna och Sverigedemokraterna vill att lagen ska permanentas.

Sedan den 1 december har 28.600 personer sökt asyl i Sverige, enligt Migrationsverket.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#flykt

Mer i ämnet